Integrering av klimathänsyn i penningpolitiken
Europeiska centralbankens viktigaste mål är att upprätthålla prisstabilitet, men i enlighet med strategin tas hänsyn till klimatfrågor såväl i utformningen av penningpolitiken som i det praktiska genomförandet – utan att prisstabiliteten äventyras.
En viktig grund till centralbankernas intresse för klimatfrågor är klimatförändringarnas och klimatpolicyns betydelse för prisutvecklingen. De extrema väderfenomen som ökar i klimatförändringarnas spår kan till exempel leda till högre försäkringspremier eller andra beredskapskostnader bland annat i byggbranschen. En högre medeltemperatur kan till exempel höja matpriserna.
Omställningen till en koldioxidsnål ekonomi förutsätter å sin sida förändringar i de relativa priserna för att göra utsläppssnåla alternativ mer attraktiva än alternativ med större utsläpp. Miljöskatter, utsläppshandel och stödåtgärder som har införts i detta syfte har priseffekter, som kan ha olika riktning. Inverkan på prisstabiliteten beror också i hög grad på hur välkontrollerade prisförändringarna är.
Eftersom klimatförändringarna kan öka osäkerheten, sänka produktiviteten och minska investeringsaptiten, kan de leda till en lägre s.k. naturlig ränta. Med naturlig ränta avses en beräknad räntenivå där de ekonomiska resurserna utnyttjas fullt ut och inflationen ligger i linje med prisstabilitetsmålet. Om omställningen till en koldioxidneutral ekonomi däremot uppmuntrar till produktivitetshöjande nya innovationer och investeringar, kan följden vara att den naturliga räntan stiger.
Eurosystemet har börjat integrera klimathänsyn i förvärven av företagsobligationer i penningpolitiskt syfte genom att tillämpa en företagsspecifik indikator för bedömning av klimatpåverkan.[1] Eurosystemet
har köpt företagsobligationer allt sedan 2016. Finlands Bank är en av sex nationella centralbanker i euroområdet som köper euroländernas företagsobligationer inom ramen för detta köpprogram. Köpen inriktas på obligationer utgivna av företag som bedriver en mindre utsläppsintensiv verksamhet och har ställt upp trovärdiga och ambitiösa mål för utsläppsminskning och tar hänsyn till klimatförändringarna också i sin rapportering. Vid emissioner av nya företagsobligationer har ett uppköpserbjudande från Eurosystemet också varit beroende av om emissionen gäller s.k. gröna obligationer.
Eurosystemets förvärv av företagsobligationer i penningpolitiskt syfte är alltid primärt beroende av de penningpolitiska målen i enlighet med prisstabilitetsmandatet. Användningen av ECB:s köpprogram för att bekämpa klimatförändringarna och främja den gröna omställningen är effektivast när penningpolitiken är expansiv och köpprogrammen stora och långvariga. Eftersom Eurosystemet är en viktig aktör på företagsobligationsmarknaden i euroområdet, kan integrationen av klimathänsyn i dess företagsobligationsköp komma att återspeglas mer allmänt i marknadspraxis och incitament.