Enligt Europeiska centralbankens prognos i juni väntas ekonomin i euroområdet växa 0,9 % i år och 1,4 % under 2025. Ökningen i hushållens reala inkomster stärker den privata konsumtionen och den externa efterfrågan tar fart. Till den ökade tillväxttakten i ekonomin bidrar den fortsatt starka arbetsmarknaden.
Inflationen i euroområdet var 2,6 % i maj och den förutspås sjunka tillbaka till ECB:s mål nästa år. ECB:s penningpolitik har dämpat pristrycket och inflationen har sjunkit med över 2,5 procentenheter sedan den senaste räntehöjningen i september 2023. Den underliggande inflationen har mattats av och inflationsförväntningarna har sjunkit.
Mot denna bakgrund sänkte ECB-rådet styrräntorna med 0,25 procentenheter i juni. Den nya inlåningsräntan är 3,75 %. ”Det är viktigt att se skogen för träden: betydande framsteg har gjorts i att stabilisera inflationen på målet framför allt efter september 2023”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. De finansiella förhållandena har varit fortsatt strama för att dämpa efterfrågan och hålla inflationsförväntningarna fast förankrade.
ECB-rådet söker säkerställa att inflationen sjunker tillbaka till målet om 2 % på medellång sikt. ”Vi fattar beslut om räntorna – på varje penningpolitiskt sammanträde – med ledning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi har inte i förväg förbundit oss till någon särskild räntebana”, konstaterar Rehn. Om inga nya överraskningar inträffar i det geopolitiska läget och energipriserna eller i löneutvecklingen, förutspås inflationen sjunka tillbaka till målet inom ett år trots att avmattningen i inflationen har varit något långsammare under de senaste månaderna.
Finlands ekonomi har redan länge lidit av strukturella problem och produktivitetsutvecklingen har varit svag sedan finanskrisen. Dessa faktorer tynger tillväxtusikterna för Finland. De globala kriserna under de senaste åren har skapat förändringar i Finlands omvärld samtidigt som Finlands andel av världshandeln har minskat. Bortfallet av Rysslandshandeln har lett till ökade priser på insatsvarorna, och den förlorade handeln har inte helt kunnat ersättas.
Redan före Rysslands olagliga anfallskrig hade Finlands exportindustri förlorat marknadsandelar i den globala varuexporten. ”Den finländska exportens sammansättning har inte anpassat sig till den omstrukturering av världshandeln som skett på 2000-talet. På längre sikt kan vi stärka vår konkurrenskraft på ett hållbart sätt endast genom att öka produktiviteten”, säger Rehn. Den ekonomiska tillväxten i Finland bromsas också upp av befolkningens åldrande.
Det är också skäl för den offentliga sektorn att vidta åtgärder för att stödja produktivitetsutvecklingen. Det är viktigt att allokeringen av offentlig finansiering tar hänsyn till att merparten av de innovationer som Finland utnyttjat har producerats utanför Finland. ”Genom att satsa på grundutbildning och relaterad högre utbildning stärker vi vår förmåga att dra nytta av innovationer som skapats på annat håll”, framhåller Rehn.
- Presentation 11 juni 2024, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)