ECB-ordförandens inledningsanförande

6.2.2014

(Inofficiell översättning)

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter bekräftar att den svaga ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter i linje med vår tidigare bedömning. Samtidigt är det underliggande pristrycket i euroområdet fortsatt svagt och penningmängds- och kreditutvecklingen dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är fortfarande fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. Såsom vi konstaterat tidigare är ekonomin nu inne i en utdragen period av låg inflation, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt på under, men nära, 2 procent. Ytterligare uppgifter och analyser om pris- och tillväxtutsikterna på medellång sikt blir tillgängliga i början av mars. De senaste uppgifterna bekräftar fullt ut vårt beslut att upprätthålla en ackommoderande penningpolitisk inriktning så länge det behövs, vilket kommer att stödja den successiva ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Vi upprepar eftertryckligt vår indikation om den framtida penningpolitiska inriktningen och fortsätter att räkna med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Denna uppfattning bygger på oförändrat dämpade inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Vad gäller de senaste fluktuationerna på penningmarknaden och deras eventuella inverkan på den penningpolitiska inriktningen kommer vi noga att följa utvecklingen och är beredda att överväga alla tillbudsstående instrument. Vi är fast beslutna att upprätthålla denna mycket ackommoderande penningpolitiska inriktning och vidta ytterligare resoluta åtgärder om det behövs.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en uppgång i reala BNP under två kvartal i följd tyder de senaste uppgifterna och enkätundersökningarna på en fortsatt svag återhämtning under sista kvartalet 2013. I ett längre perspektiv bekräftas vår tidigare bedömning av den ekonomiska tillväxten. I euroområdet förutses en långsam återhämtning i produktionen. Särskilt väntas en liten uppgång i den inhemska efterfrågan, understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen, gynnsammare finansieringsvillkor och framstegen med budgetkonsolideringen och strukturreformerna. Vidare gynnas realinkomsterna av lägre inflation i fråga om energipriserna. Den ekonomiska aktiviteten väntas dessutom dra nytta av en successiv uppgång i efterfrågan på export från euroområdet. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög trots en stabilisering, och ekonomin kommer även framöver att tyngas av de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn.

 

De risker som omger de ekonomiska utsikterna i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Utvecklingen av förhållandena på de globala penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter, särskilt i tillväxtekonomierna, kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar svagare inhemsk efterfrågan och exporttillväxt än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,7 procent i januari 2014 jämfört med 0,8 procent i december 2013. Nedgången berodde huvudsakligen på energiprisutvecklingen. Samtidigt var inflationstakten i januari 2014 lägre än väntat. Baserat på aktuell information och rådande terminspriser på energi väntas HIKP-inflationen på årsbasis i stort sätt ligga kvar på nuvarande nivåer under de närmaste månaderna. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.

 

Både uppåt- och nedåtriskerna i utsikterna för prisutvecklingen är alltjämt begränsade och fortsätter att vara i stort sett balanserade på medellång sikt.

 

I den monetära analysen bekräftar uppgifterna för december 2013 bedömningen att ökningstakten i det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3) och utlåningen har varit dämpad. Den årliga M3-tillväxten saktade av till 1,0 procent i december 2013 från 1,5 procent i november. Utflöden från inlåningen i december speglade den starka försäljningen i monetära finansinstitut i euroområdet av värdepapper emitterade inom den offentliga och den privata sektorn, vilket delvis kan bero på justeringar som bankerna gjort med tanke på ECB:s ingående bedömning av bankernas balansräkningar. Denna utveckling påverkade också den årliga M1-tillväxten, som sjönk till 5,8 procent i december men förblev stark. Såsom under tidigare månader var ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar den viktigaste faktorn bakom den årliga M3-tillväxten, vilket fortsatte att spegla internationella investerares ökade intresse för tillgångar i euroområdet. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn fortsatte att avta. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,3 procent i december och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –2,9 procent i december jämfört med –3,1 procent i november. Banklåneenkäten i januari 2014 signalerar en viss fortsatt stabilisering av kreditvillkoren för företag och hushåll och en mindre nettominskning av företagens efterfrågan på lån. Sammantaget fortsätter den svaga utvecklingen i utlåningen till icke-finansiella företag att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn.

 

Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Detta är målet för ECB:s ingående bedömning, medan i rätt tid genomförda nya åtgärder för att upprätta en bankunion ytterligare kommer att bidra till att återställa förtroendet för finanssystemet.

 

Sammantaget bekräftar den ekonomiska analysen våra förväntningar om en utdragen period av låg inflation, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt som ligger under, men nära, 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar bilden av att det underliggande pristrycket i euroområdet är fortsatt dämpat på medellång sikt.

 

Vad gäller finanspolitiken bör euroländerna inte omintetgöra sina tidigare konsolideringsansträngningar men se till att de höga statsskuldkvoterna vänder nedåt på medellång sikt. De finanspolitiska strategierna bör ligga i linje med stabilitets- och tillväxtpakten och sörja för en tillväxtfrämjande konsolidering som kombinerar kvalitets- och effektivitetshöjning inom de offentliga tjänsterna med en minimering av beskattningens snedvridande effekt. Tillsammans med ett beslutsamt genomförande av strukturreformer understöder dessa strategier ytterligare den alltjämt bräckliga återhämtningen i ekonomin. Regeringarna måste därför fortsätta att genomföra reformer på produkt- och arbetsmarknaderna. Dessa reformer kommer att bidra till att höja tillväxtpotentialen i euroområdet och sänka den höga arbetslösheten i många länder.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.