Pressmeddelande 20.6.2023 kl. 11.00

Ekonomin i Finland från lindrig recession till långsam tillväxt

Den ekonomiska tillväxten i Finland stannar i år och nästa år nära noll. Stigande räntor och ökade kostnader minskar företagens investeringar samtidigt som Finlands viktigaste exportmarknader och därmed den finska exporten växer svagt. ”Sysselsättningen är fortsatt ljusglimten i ekonomin, även om den allra starkaste trenden i sysselsättningen avstannar”, konstaterar prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.

Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2023–2025. Finlands ekonomi minskar
i år med 0,4 %, eftersom de högre priserna, den skärpta penningpolitiken och den svaga exportefterfrågan fördröjer återhämtningen i tillväxten. Inflationen mattas av under innevarande år, vilket bidrar till att förbättra hushållens köpkraft redan nu. I och med det ökar tillväxten till 0,9 % 2024. Uppgången i räntorna dämpar tillväxten i både investeringarna och den privata konsumtionen också under de närmaste åren. År 2025 stärks tillväxten i ekonomin
till 1,5 %.

”Inbromsningen i inflationen och de stigande lönerna i Finland förbättrar gradvis hushållens köpkraft och stimulerar den privata konsumtionen”, säger Obstbaum.

Nedgången i priset på energi bromsar klart in inflationen redan i år. Åtstramningen av penningpolitiken börjar småningom få genomslag och inflationen i Finland minskar nästa år till 1,3 %. Den underliggande inflationen som mäter prisutvecklingen på konsumtionsvaror och tjänster mattas emellertid av med fördröjning, när löneförhöjningar och stigande hyror upprätthåller inflationen på tjänster. Löntagarnas inkomstutveckling är under de kommande åren rask och realinkomsterna ökar. Kampen mot inflationen är ännu inte över, varför hushållens och företagens låneräntor tillsvidare kommer att vara högre än vad vi vant oss vid under de senaste åren.

Hushållens konsumtion återhämtar sig och återgår till tillväxt under 2023, när köpkraften och realinkomsterna förbättras. Ränteutgifterna tar nu en allt större andel av inkomsterna i de hushåll som har skulder. ”En del av hushållen har kunnat täcka de högre levnadskostnaderna genom att exempelvis använda de besparingar som samlats under coronapandemin”, säger Obstbaum.

När räntorna gått upp och de ekonomiska utsikterna varit osäkra, har företagen i år varit försiktiga med sina investeringar. Framför allt byggs det klart mindre nya bostäder än tidigare. Däremot är många projekt inom den gröna omställningen under planering.