Tal 3.5.2022 kl. 17.30

Chefdirektör Olli Rehn: BoF-NUPS seminariet ”Hur ska handelspolitiken och EU utvecklas i en tid präglad av sanktioner och geopolitik?”

Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn
BoF-NUPS seminariet ”Hur ska handelspolitiken och EU utvecklas i en tid präglad av sanktioner och geopolitik?” 
Helsingfors 3.5.2022

Ärade åhörare, bästa vänner,

På Finlands Banks och våra medarrangörers NUPS vägnar vill jag hälsa er alla välkomna till detta gemensamma seminarium med temat ”Hur ska handelspolitiken och EU utvecklas i en tid präglad av sanktioner och geopolitik?”. Jag vill särskilt välkomna Cecilia Malmström, min kollega från EU-kommissionen.

Cecilia, om någon, kan sägas vara en expert på – och en sann främjare av – handelspolitik och internationellt samarbete. Hon har byggt upp EU-samarbete och handelspolitik, både med utgångspunkt i Sverige under sin tid som EU-minister och i europeiska sammanhang i Bryssel och Strasbourg i egenskap av europarlamentariker och kommissionär för först inrikesfrågor och sedan handelspolitik. Vi upplevde många intressanta evenemang under våra år på Europeiska kommissionen.

Nu blåser kyligare vindar i Europa efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig i Ukraina. Människoliv har gått förlorade, och städer blivit förstörda. Det viktigaste nu är att stödja Ukraina.

Även om allas våra tankar går till ukrainarna och deras kamp, är det viktigt att vi också bedömer konsekvenserna av det ryska anfallskriget för de ekonomiska utsikterna i Europa. Låt mig ta upp två breda och djupa konsekvenser som eventuellt är de viktigaste.

***

Den första gäller den geopolitiska fragmenteringen och avglobaliseringen av världsekonomin. Före krigets utbrott var de europeiska ekonomierna på god väg att återhämta sig från coronapandemin. Världshandeln hostade dock, och friktion i produktionskedjorna och produktionsflaskhalsar hade fått många att tänka om i fråga om den globala arbetsfördelningen.

Geopolitikens återkomst och globaliseringens bakslag var egentligen aktuella redan före kriget. Kinas framväxt som supermakt hade blivit den största geopolitiska frågan globalt sett. Men Rysslands kraftpolitik har vänt fokus igen till Europa. I och med kriget har Ryssland isolerat sig och fått sin ekonomi att bryta samman. Vi måste vara mentalt förberedda på att den omfattande konfrontationen mellan liberala demokratier och autoritära makter kan fortsätta under en lång tid framöver.

Internationella valutafonden räknar med en avmattning i den globala ekonomiska tillväxten till följd av kriget. Europeiska länder drabbas relativt sett hårdast av kriget på grund av sin närhet till och beroendet av Ryssland. Handeln med Ryssland har i stort sett stannat av, men det återstår ännu för europeiska länder att frigöra sig från rysk olja och gas.

Fragmenteringen av världsekonomin kan leda till betydande avvikelser från sedvanlig praxis då värdekedjorna omorganiseras och självförsörjningen ökar. Detta kräver också att Finland och finländska företag ompositionerar sig i internationella produktionskedjor.

***

Den andra negativa ekonomiska konsekvensen av Rysslands invasion av Ukraina är att den nu driver upp prisökningarna och hotar att förlänga perioden med hög inflation. Inflationen drivs alltjämt av stigande energipriser. Priserna på fossila bränslen, och därmed priset på energi, hade börjat stiga redan före krigets utbrott. Om energi- och råvarupriserna ligger kvar på nuvarande höga nivåer, kan den globala ekonomiska tillväxten förväntas avta på medellång sikt.

Den kraftiga ökningen av energi- och livsmedelspriserna märks mest i låginkomstländer och i de fattigaste hushållen, där energi och mat utgör en betydande del av konsumentkorgen. Livsmedelsförsörjningen i många fattiga länder är hotad, vilket ökar risken för social instabilitet.

***

Det råder stor osäkerhet om de ekonomiska effekterna av kriget mellan Ryssland och Ukraina för Finlands ekonomi. Krigets omfattning och varaktighet är inte kända ännu. Förutom att kriget orsakar ekonomiska problem har det även säkerhetspolitiska konsekvenser. Som det nu ser ut kommer denna osäkerhet att minska under de kommande veckorna, då Natodebatten kulminerar både i Finland och i Sverige. Det vore bra för Finland och Sverige att hålla jämna steg i fråga om denna process, även om bägge länderna ska fatta sina beslut självständigt.

***

Mina damer och herrar,

Det är ett stort nöje för mig att få höra Cecilias synpunkter och föra en diskussion med henne om ämnen som är viktiga för oss båda idag.

Med dessa ord hälsar jag er alla hjärtligt välkomna till vårt seminarium och ger nu ordet till Astrid Thors, vice ordförande för NUPS.