ECB-ordförandens inledningsanföranden

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 4 juni 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Inkommande information bekräftar att euroområdets ekonomi genomgår en avmattning som saknar motstycke. Covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att stävja konsekvenserna av pandemin har lett till en abrupt nedgång i ekonomin i euroområdet. Stora arbets- och inkomstförluster och exceptionellt hög osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna har lett till att hushållens konsumtion och investeringar har minskat kraftigt. Även om enkätuppgifter och realtidsindikatorer över den ekonomiska aktiviteten har visat tecken på en utplaning i samband med gradvisa lättnader från begränsningsåtgärderna, har förbättringen än så länge varit försiktig jämfört med den fart med vilken indikatorerna rasade de föregående två månaderna. Enligt Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i juni kommer tillväxten att avta i en aldrig tidigare upplevd takt under det andra kvartalet i år, för att sedan öka igen under det andra halvåret mot bakgrund av omfattande stödet från finans- och penningpolitiken. Trots detta visar framtidsbedömningarna på en väsentlig nedrevidering av både nivån på den ekonomiska aktiviteten och inflationsutsikterna under hela bedömningsperioden. Grundscenariot omges dock av exceptionellt stor osäkerhet. Den totala inflationen dämpas av lägre energipriser. Pristrycket väntas också förbli dämpat mot bakgrund av den skarpa nedgången av real BNP och en åtföljande betydande ekonomisk åtstramning.

I linje med sitt mandat är ECB-rådet fast beslutet att säkerställa en tillräckligt ackommoderande penningpolitik och en smidig transmission av penningpolitiken mellan olika sektorer och länder. Följaktligen har vi beslutat om ett antal penningpolitiska åtgärder i syfte att stödja ekonomin när den nu successivt åter öppnas och för att värna om prisstabiliteten på medellång sikt.

För det första beslutade ECB-rådet att utöka omfattningen av PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) med 600 miljarder euro till sammanlagt 1 350 miljarder euro. Som respons på pandemirelaterad nedrevidering av inflationen under bedömningsperioden kommer utvidgningen av PEPP att ytterligare lätta den allmänna inriktningen på penningpolitiken och främja finansieringsförhållanden i den reala ekonomin, särskilt för företag och hushåll. Förvärv kommer att fortsätta genomföras på ett flexibelt vis såväl över tid och mellan tillgångsklasser som mellan jurisdiktioner. Detta gör det möjligt för oss att effektivt avvärja hot mot en smidig transmission av penningpolitiken.

För det andra beslutade vi att tidshorisonten för nettoköp inom PEPP förlängs till åtminstone slutet av juni 2021. I varje fall kommer vi att genomföra nettotillgångsköp inom PEPP till dess att ECB-rådet bedömer att coronavirusfasen är över.

För det tredje beslutade ECB-rådet att återinvestera kapitalbeloppen från de värdepapper som förvärvats inom PEPP åtminstone till slutet av 2022. I vilket fall som helst kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

För det fjärde kommer nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro, tillsammans med förvärv inom det temporära understödet på 120 miljarder euro fram till slutet av året. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna.

För det femte avser vi fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

För det sjätte beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

Utöver de kraftiga penningpolitiska stimulansåtgärder som redan finns på plats kommer dagens beslut att stödja likviditets- och finansieringsvillkoren i ekonomin, hjälpa till att bibehålla kreditflödet till hushåll och företag samt bidra till att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor för alla sektorer och jurisdiktioner för att stimulera återhämtningen i ekonomin efter effekterna av coronaviruset. Samtidigt står ECB-rådet i detta snabbskiftande ekononomiska läge fast beslutet att inom sitt mandat göra allt vad som krävs för att hjälpa alla invånare i euroområdet i dessa tider med extremt stora utmaningar. Detta gäller först och främst vår uppgift att se till att vår penningpolitik överförs till samtliga delar av ekonomin och alla jurisdiktioner i enlighet med vårt uppdrag att upprätthålla prisstabilitet. ECB-rådet är därför fortsatt redo att på lämpligt vis justera alla sina instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. De senaste ekonomiska indikatorerna och enkätresultaten bekräftar en kraftig avmattning i ekonomin i euroområdet och snabbt försämrade förhållanden på arbetsmarknaden. Coronapandemin och de nödvändiga begränsningsåtgärderna har negativt påverkat både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn och inneburit en tung belastning för produktionskapaciteten i euroområdets ekonomi och för den inhemska efterfrågan. Under det första kvartalet, då begränsningsåtgärderna i de flesta länder inte infördes förrän i mitten av mars, sjönk euroområdets reala BNP med 3,8 procent på kvartalsbasis. Enkätuppgifter, frekventa indikatorer och inkommande hårddata pekar alla mot att real BNP försvagas betydligt även under det andra kvartalet. De allra senaste indikatorerna antyder att nedgången till viss del planade ut i maj när delar av ekonomin åter gradvis öppnade. Aktiviteten i euroområdet väntas således åter ta fart under det tredje kvartalet när begränsningsåtgärderna lättar ytterligare, understödd av gynnsamma finansieringsförutsättningar, en expansiv finanspolitisk inriktning och den återupptagna globala aktiviteten. Det är dock högst oklart med vilken hastighet och omfattning detta kommer att ske.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2020. I framtidsbedömningarnas grundscenario väntas årlig real BNP sjunka med 8,7 procent 2020, öka med 5,2 procent 2021 och med 3,3 procent 2022. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2020 har utsikterna för real BNP-tillväxt kraftigt reviderats ned med 9,5 procentenheter för 2020, reviderats upp med 3,9 procentenheter för 2021 och med 1,9 procentenhet för 2022.

Med tanke på den exceptionella osäkerhet som omger dessa utsikter innehåller framtidsbedömningarna två alternativa scenarier som vi kommer att publicera på vår webbplats efter denna presskonferens. Generellt kommer avmattningen och återhämtningen främst att bero på hur länge dessa begränsningsåtgärder varar och hur effektiva de är, hur framgångsrik den policy är som satts in för att mildra de negativa konsekvenserna för inkomster och sysselsättning och i vilken utsträckning utbudskapacitet och inhemsk efterfrågan varaktigt påverkas. Sammantaget upplever ECB-rådet att riskbilden runt grundscenariot ligger på nedåtsidan.

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 0,1 procent i maj, jämfört med 0,3 procent i april, främst beroende på lägre energiprisinflation. Baserat på aktuella priser och terminspriser på olja är det troligt att den totala inflationen sjunker något under de kommande månaderna och att de förblir dämpade fram till slutet av året. På medellång sikt kommer svagare efterfrågeutveckling att sätta ytterligare press nedåt på inflationen, vilket endast partiellt uppvägs av uppåtriktat tryck beroende på utbudsbegränsningar. Marknadsbaserade indikatorer för långfristiga inflationsförväntningar har legat kvar på nedpressade nivåer. Medan enkätbaserade indikatorer för inflationsförväntningar har sjunkit på kort och medellång sikt så har de långsiktiga inflationsförväntningarna påverkats mindre.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2020, enligt vilka den årliga HIKP-inflationen i grundscenariot beräknas vara 0,3 procent 2020, 0,8 procent 2021 och 1,3 procent 2022. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2020 har utsikterna för HIKP-inflationen kraftigt nedreviderats ned med 0,8 procentenheter för 2020, 0,6 procentenheter för 2021 och 0,3 procentenhet för 2022.

Den monetära analysen visar på att M3-tillväxten ökade med 8,3 procent i april 2020, från 7,5 procent i mars. Stark penningmängdstillväxt återspeglar bankkrediter som till stor utsträckning drivs av akuta likviditetsbehov i ekonomin. En hög ekonomisk osäkerhet påverkar även efterfrågan på monetära tillgångar av försiktighetsskäl. I detta läge fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främst bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Låneutvecklingen till den privata sektorn fortsatte att präglas av coronavirusets effekter på den ekonomiska aktiviteten. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag steg ytterligare till 6,6 procent i april 2020 jämfört med 5,5 procent i mars. Detta återspeglar behovet hos företag att finansiera löpande utgifter och rörelsekapital mot bakgrund av snabbt sjunkande intäkter. Samtidigt minskade den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll till 3,0 procent i april, från 3,4 procent i mars beroende på behindrad konsumtion till följd av begränsningsåtgärder, vikande förtroende och försämrade förhållanden på arbetsmarknaden.

Våra policyåtgärder, framför allt de mycket gynnsamma villkoren i de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna (TLTRO III) bör uppmuntra bankerna att bevilja lån till aktörer i den privata sektorn. Tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och europeiska institutioner ger dessa åtgärder löpande tillgång till finansiering, inbegripet för dem är hårdast drabbade av coronapandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning avgörande med tanke på den kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi. De åtgärder som vidtas som respons på det nödläge som pandemin skapat bör i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater uppgår till paket på 540 miljarder euro och utgör ett viktigt finansieringsstöd på det här området. Samtidigt uppmanar ECB-rådet till fler starka och snabba insatser för att förbereda och främja återhämtningen. Vi välkomnar alltså Europeiska kommissionens förslag till en återhämtningsplan inriktad på att stödja de regioner och sektorer som drabbats hårdast av pandemin, stärka den gemensamma marknaden och skapa en återhämtning som är varaktig och blomstrande.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.