Chefdirektör Olli Rehn: Utmaningar för den europeiska och finländska ekonomin i skuggan av det ryska invasionskriget
Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn
Svenska Klubben
Helsingfors 25.5.2022
Utmaningar för den europeiska och finländska ekonomin i skuggan av det ryska invasionskriget.pdf
Utmaningar för den europeiska och finländska ekonomin i skuggan av det ryska invasionskriget
Ärade åhörare, bästa vänner,
Jag vill först tacka för inbjudan att inleda en diskussion här på Svenska Klubbens klubbafton om de utmaningar som Europas och Finlands ekonomier står inför.
Rysslands brutala attack och motbjudande, blodiga handlingar i Ukraina överskuggar för tillfället allt annat. Att stödja Ukraina är i denna stund oerhört viktigt för hela Europa.
Samtidigt måste vi vara mentalt förberedda på att den omfattande konfrontationen mellan västvärlden och Ryssland kan fortsätta under en lång tid framöver. En sorts modern järnridå har vuxit fram. Världen håller på att bli uppdelad i en gemenskap av liberala demokratier och å andra sidan auktoritära regimer.
Även om ukrainarnas kamp och krigets mänskliga offer är främst i allas tankar, är det viktigt för en sund ekonomisk politik att även bedöma effekten av den ryska attacken på de ekonomiska utsikterna.
Slide 2. [Flera osäkerhetsfaktorer i världsekonomin]
Från världsekonomins perspektiv beror effekterna av den ryska invasionen i huvudsak på hur långt och omfattande kriget blir. Kriget ökar osäkerheten om den framtida utvecklingen, vilket kan minska bland annat investeringar och konsumtion.
Dessutom höjer kriget energi- och råvarupriserna och därmed inflationen globalt. Dyrare energi- och matpriser påverkar oss alla, men framför allt människor i fattigare länder, där de höga energi- och livsmedelspriserna hotar leda till en humanitär kris.
Kriget förvärrar också de redan trånga produktionsflaskhalsarna, eftersom det uppstår brist på många mineraler, metaller, spannmål och gödningsmedel.
Kriget komplicerar därmed den svåra situationen vi redan var i globalt i och med pandemin. Pandemin är inte över, och speciellt i Kina orsakar pandemin och de strikta restriktionerna fortsatta problem i produktionskedjorna. Det här ökar priserna ytterligare och minskar på utbudet av vissa varor.
Globalt sätt orsakar klimatförändringen stor osäkerhet för framtidsutsikterna, speciellt angående flyktingströmmar och konsumtionsmöjligheter. Å andra sidan uppmuntrar Europas behov i att lösgöra sig från fossil energi till gröna investeringar, vilket kan driva upp tillväxten.
Slide 3. [Kriget skymmer utsikterna för ekonomin]
Innan kriget bröt ut hade euroområdets ekonomi återhämtat sig bättre än väntat från coronakrisen. Den totala produktionen förväntades under 2023 återgå till den tillväxtrend som rådde före pandemin. I och med kriget försvagas tillväxten i euroområdet, särskilt på grund av de högre energipriserna och produktionsflaskhalsarna.
Det är nu avgörande att bedöma konsekvenserna av en snabb minskning av Europas beroende av energiimporten från Ryssland. Detta kommer till stor del att bero på i vilken utsträckning energi som importeras från Ryssland kan ersättas med energi som importeras från andra håll, och på produktionskedjornas förmåga att anpassa sig till minskningen av fossil energi.
Utvecklingen av energi- och råvarupriserna har givetvis påverkat inflationsutsikterna för euroområdet. Den stigande inflationen är nu en en stor fråga i flera länder, både ekonomiskt och politiskt. Centralbankerna i bland annat USA, Storbritannien och Sverige har redan börjat höja räntorna.
Inflationen i euroområdet låg på 7,4 procent i april, och kärninflationen – alltså inflation exklusiuve energi- och matpriser – steg till 3,5 %. Enbart uppgången i energipriserna förklarar över hälften av den totala inflationen. Fram till 2024 kan inflationen stabilisera sig närmare ECB:s mål på 2 procent, om energi- och råvarupriserna stabiliseras.
Enbart energiinflation och produktionsflaskhalsar leder inte till en bestående ökning av inflationen om det inte uppstår en spiral av stigande priser och löner. Till skillnad från USA har löneinflationen hittills varit måttlig i euroområdet, även om det nog finns vissa tecken på acceleration under årets första månader.
ECB:s penningpolitik bidrar till Europas överlevnad i en förändrad miljö. Nu är det viktigt att inflationsförväntningarna förblir förankrade. ECB-rådet är redo att vid behov använda alla sina instrument för att stabilisera inflationen i linje med målet på 2 % på medellång sikt. Euroområdets centralbanker hjälper också till att säkerställa stabiliteten i bankväsendet och andra finansiella system i denna osäkra situation.
Slide 4. [Finlands ekonomi hann återhämta sig från pandemin]
Den ekonomiska tillväxten i Finland var stark förra året, och den svacka som hade orsakats av coronapandemin hade redan överbryggats. Före kriget bedömdes tillväxten i år bli relativt god, även om den förväntades avta under de kommande åren och övergå i en mer långsiktig, dämpad tillväxt.
Sysselsättningsutvecklingen har varit positiv, och problem med utbudet av lämplig arbetskraft har rapporterats i vissa branscher. Sysselsättningsgraden har redan ökat till nästan 74 procent och även arbetslösheten har sjunkit kraftigt. Dock beror detta delvis på en ökning av deltids- och visstidsanställningar.
Rysslands andel av Finlands varuexport har under de senaste åren varit cirka 5 procent. Exporten har minskat redan sedan erövringen av Krim. Den direkta effekten av en kollaps i exporten till Ryssland på den finländska ekonomin är därmed begränsad. Kriget påverkar dock ekonomin och företagens verksamhet också indirekt, till exempel via sanktionerna för betalningssystemet, rubelns ras samt frivilligt tillbakadragande från den ryska marknaden.
Hur snabbt Finland hittar nya exportmarknader spelar en viktig roll för hur vårt lands ekonomi anpassar sig till det nya geopolitiska läget. Att upprätthålla de finländska företagens kostnadskonkurrenskraft är centralt för att utvidga exporten och spara eller skapa jobb.
Slide 5. [Kriget försvagar tillväxten och accelererar inflationen i Finland]
Det ryska kriget i Ukraina förändrar grundligt utsikterna för den finländska ekonomin. Finlands ekonomiska tillväxt kommer att bli klart långsammare än vad som förutsågs före kriget.
Utöver effekter på utrikeshandeln har stigande energipriser, ökad osäkerhet och störningar i produktionskedjorna också negativa konsekvenser för den finländska ekonomin. Krigets inverkan på den ekonomiska tillväxten beror på dess längd och omfattning, liksom på ekonomins förmåga att anpassa sig.
Vi publicerade i mars vår bedömning av krigets effekter på den finländska ekonomin. Vår bedömning inkluderade två scenarier.
Det första scenariot antar att olje- och råvarupriserna stiger kraftigt i år, men börjar sedan sjunka. Efterfrågan på Finlands exportprodukter minskar, men handeln kan inriktas på nya marknader relativt snabbt. I det fallet skulle den finländska ekonomin växa med cirka 2 procent i år.
I det allvarligare scenariot försvagas den finländska exportmarknaden mer, osäkerheten kvarstår, och energi- och råvarupriserna förblir höga under en längre tid, eftersom kriget väntas pågå och påverka ekonomin en längre tid. Den ekonomiska anpassningen till den förlorade ryska marknaden samt till de andra effekterna på produktionskedjorna framskrider långsamt. I det här fallet skulle Finlands ekonomiska tillväxt ligga på endast en halv procent åren 2022–2023.
Enligt beräkningarna väntades inflationen i Finland stiga till mellan 4 och 5 procent i år, vilket är mycket, men ligger under genomsnittet för euroområdet. I april låg inflationen i Finland redan nära 6 % (5,8 %).
Slide 6. [Svårare att balansera de offentliga finanserna]
Den offentliga skulden växer med stormsteg, särskilt i kriser, men skuldavvecklingen är långsam och besvärlig. Efter coronakrisen fanns det inte tid att bygga upp buffertar i de offentliga finanserna innan en ny kris slog till. Krigsutbrottet har igen visat behovet av att förbereda sig för exceptionella förhållanden med finanspolitiskt manöverutrymme.
Förra året minskade den snabba tillväxten, stigande inflationen och de sjunkande ränteutgifterna skuldkvoten. Den stiger dock tillbaka eftersom de strukturella inkomst- och utgiftsunderskotten inte har korrigerats och den ekonomiska tillväxten avtar. Den växande skuldbördan är betydelsefull på lång sikt, särskilt då befolkningen i arbetsför ålder minskar och försörjningskvoten försämras.
Finlands skuldkvot är ännu inte på samma nivå som euroområdets genomsnittliga skuld, men det kan inte heller vara målet för ett litet medlemsland. Även om det inte finns några akuta risker förknippade med finska statens skuldsättning, bör Finland också förbereda sig på högre räntor de närmaste åren.
Slide 7. [Sammanfattning: Utmaningar på både kort och lång sikt]
Rysslands invasion av Ukraina väckte säkerligen även de sista i Europa till behovet av att stärka vår motståndskraft. Det är uppenbart att det finns ett akut behov av att fördjupa det europeiska ekonomiska och säkerhetspolitiska samarbetet. Finlands och Sveriges blivande Nato-medlemskap kommer att försträrka vår nationella säkerhet och skapa en betydande koncentration av defensiv militär makt i norra Europa.
Dessutom sätter Rysslands agerande press – och förhoppningsvis också fart – på Europa och Finland att omstrukturera sina ekonomier. För investeringar är en stabil verksamhetsmiljö viktig – något som Nato-medlemsskapet skulle bidra till, i alla fall jämfört med ett utanförskap.
Ryssland finansierar sitt krig genom att exportera fossil energi. Att stänga gas- och oljekranarna i Europa skulle också stänga pengakranen för den ryska krigsmaskinen. Samtidigt skulle det påskynda övergången till förnybara och alternativa energikällor.
Bästa vänner,
Det finländska samhället har haft sina svåra stunder under de gångna årtiondena och århundradena. Starkt har Finland dock varit, då det överlevt även de svåraste stunderna och tagit sig från ett ekonomiskt fattigt land till ett av världens rikaste länder.
Med många mått mätt står det finländska samhället nu på en stadig grund. Det finns dock alltid rum för förbättring och anledning att förbereda sig för kommande utmaningar.
Förutom en klok, förutseende utrikespolitik och försvarsförmåga, är det viktigt att sträva efter hållbar ekonomisk välfärd, starka offentliga finanser, gynnsam sysselsättningsutveckling samt framtidstro i stort.
Nu gäller det att se till att vårt lands säkerhet och ekonomi blir allt slagkraftigare och bygga en republik där alla hänger med. Då klarar vi av de nuvarande och framtida utmaningarna. Samtidigt deltar vi i arbetet för att skapa gemensamma lösningar till gemensamma gränsöverskridande problem, såväl globalt som i Europa.
Tack.