Penningpolitiskt utlåtande
ECB:s presskonferens 12 september 2024
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 12 september 2024
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
ECB-rådet beslutade idag att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta med vilken vi styr den penningpolitiska inriktningen – med 25 punkter. Baserat på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen är det nu lämpligt att ta ett nytt steg för att lätta på graden av penningpolitiska restriktioner.
Nya inflationsdata har inkommit i stort sett som förväntat och de senaste prognoserna från ECB:s experter bekräftar de tidigare inflationsutsikterna. I prognoserna förutspås nu att den totala inflationen i genomsnitt kommer att hamna på 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026, som i prognoserna från juni. Inflationen väntas öka igen under senare delen av detta år, delvis på grund av att kraftiga nedgångar i energipriser väntas försvinna från årstakten. Inflationen bör därefter sjunka mot vårt mål under det andra halvåret nästa år. Vad gäller kärninflationen har prognoserna för 2024 och 2025 reviderats upp något i och med att tjänsteinflationen varit högre än väntat. Samtidigt ser våra experter en snabb nedgång i kärninflation, från 2,9 procent i år till 2,3 procent 2025 och 2,0 procent 2026.
Inhemsk inflation förblir dock hög i och med att löner fortfarande stiger i hög takt. Men arbetskostnadstrycket dämpas och vinsterna dämpar delvis de högre lönernas inverkan på inflationen. Finansieringsförhållandena är fortsatt restriktiva och ekonomisk aktivitet är fortsatt dämpad, vilket återspeglar svag privat konsumtion och svaga investeringar. I prognoserna förutspås att ekonomin kommer att växa i en takt på 0,8 procent 2024, öka till 1,3 procent 2025 och med 1,5 procent 2026. Detta är en liten nedrevidering jämfört med prognoserna från juni, huvudsakligen beroende på ett svagare bidrag från inhemsk efterfrågan under de senaste kvartalen.
Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats. Som meddelat den 13 mars 2024 kommer förändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken att träda i kraft från och med den 18 september. Framför allt kommer spreaden mellan räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på inlåningsfaciliteten att sättas till 15 punkter. Spreaden mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna kommer att vara oförändrad på 25 punkter.
Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Ekonomin växte med 0,2 procent under det andra kvartalet, efter 0,3 procent under det första kvartalet, vilket alltså underskrider de senaste prognoserna. Tillväxten berodde främst på nettoexport och offentliga utgifter. Privat inhemsk efterfrågan försvagades i och med att hushållens konsumtion minskade, företagen skar ner på sina investeringar och bostadsinvesteringar föll. Även om tjänster gav stöd åt tillväxten bidrog industri- och byggsektorerna negativt. Enkätindikatorer tyder på att återhämtningen fortsatt står inför motgångar.
Vi räknar med att återhämtningen kommer att förstärkas över tid när stigande realinkomster möjliggör för hushållen att konsumera mer. De gradvis avtagande effekterna av restriktiv penningpolitik bör ge stöd åt konsumtion och investeringar Även exporten torde bidra till återhämtningen i takt med att efterfrågan från omvärlden stiger.
Arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig. Arbetslöshetstalen var i stort sett oförändrade i juli och låg på 6,4 procent. Samtidigt minskade sysselsättningsökningen till 0,2 procent under det andra kvartalet, jämfört med 0,3 procent första kvartalet. Nya enkätindikatorer pekar mot en ytterligare dämpning av efterfrågan på arbetskraft och vakanstalen har minskat till nivåer som ligger närmare nivåerna före pandemin.
Finans- och strukturpolitik bör inriktas på att göra ekonomin mer produktiv och konkurrenskraftig, vilket skulle bidra till att öka den potentiella tillväxten och minska pristrycket på medellång sikt. Mario Draghis rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid samt Enrico Lettas rapport om stärkande av den inre marknaden understryker det akuta behovet av reformer och ger två konkreta förslag för hur detta kan bli verklighet. Ett fullständigt, transparent och omedelbart genomförande av EU:s reviderade ram för ekonomisk styrning kommer att hjälpa regeringarna att varaktigt minska budgetunderskotten och skuldkvoterna. Regeringar bör nu göra en rivstart i denna riktning i sina medelfristiga planer för finans- och strukturpolitik.
Inflation
Enligt Eurostats snabbstatistik föll inflation på årsbasis till 2,2 procent i augusti, från 2,6 procent i juli. Energipriserna föll i en årstakt på 3,0 procent, efter en ökning på 1,2 procent förra månaden. Priserna på livsmedel gick upp något, till 2,4 procent i augusti. Varuinflation och tjänsteinflation rörde sig i motsatta riktningar. Varuinflationen sjönk till 0,4 procent, från 0,7 procent i juli, medan tjänsteinflationen steg till 4,2 procent från 4,0 procent.
De flesta mått på den underliggande inflationen var i stort sett oförändrade i juli. Den inhemska inflationen sjönk endast något, till 4,4 procent från 4,5 procent i juni, med ett starkt pristryck från framför allt lönerna. Avtalslöneökningar kommer att vara fortsatt höga och volatila under resten av året med anledning av den betydande roll som engångsbetalningar spelar i vissa länder och löneanpassningsprocessens stegvisa karaktär. Samtidigt konstateras totalt sett en dämpning i arbetskostnadstillväxt. Tillväxten i ersättning per anställd föll vidare till 4,3 procent det andra kvartalet. Detta är den fjärde nedgången i rad och ECB:s experter förutspår att den kommer att avta markant igen nästa år. Trots svag produktivitet, ökade enhetsarbetskostnaderna mindre starkt under det andra kvartalet, med 4,6 procent, efter 5,2 procent under det första kvartalet. Tillväxten i enhetsarbetskraftskostnaderna väntas fortsätta att gå ner under prognosperioden beroende på lägre lönetillväxt och en produktivitetsåterhämtning. Vidare fortsätter vinsterna att delvis uppväga inflationseffekterna av högre arbetskostnader.
Disinflationsprocessen borde få stöd av avtagande arbetskostnadstryck och av tidigare penningpolitiska åtstramningar som gradvis slår igenom i konsumentpriserna. De flesta mått på långsiktiga inflationsförväntningar ligger på runt 2 procent och de marknadsbaserade måtten har sedan vårt sammanträde i juli fallit till nivåer som ligger närmare den nivån.
Riskbedömning
Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. En svagare världsekonomi eller en upptrappning av handelsspänningar mellan större ekonomier skulle hämma euroområdets tillväxt. Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är stora källor till geopolitiska risker. Detta kan leda till att företag och hushåll ser mindre positivt på framtiden och till att den globala handeln störs. Tillväxten skulle också kunna bli lägre om de eftersläpande effekterna av penningpolitisk åtstramning skulle bli starkare än väntat. Tillväxten kan bli högre om inflationen sjunker snabbare än väntat och ett ökat förtroende och stigande realinkomster innebär att utgifterna ökar mer än förväntat, eller om världsekonomin växer starkare än förutspått.
Inflationen skulle kunna bli högre än beräknat om löner eller vinster ökar mer än väntat. Uppåtriskerna för inflationen härrör också från de ökade geopolitiska spänningarna, vilka skulle kunna driva upp energi- och fraktkostnader på kort sikt och störa den globala handeln. Vidare kan extrema väderhändelser och mer allmänt klimatkrisens utbredning driva upp priserna på livsmedel. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i övriga världen försämras oväntat.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntorna har gått ner kraftigt sedan vårt sammanträde i juli, främst beroende på svagare utsikter för den globala tillväxten och mindre oro för inflationstryck. Spänningar på de globala marknaderna under sommaren har lett till en tillfällig åtstramning i finansieringsförhållanden i de mer riskfyllda marknadssegmenten.
Finansieringskostnaderna är överlag fortsatt restriktiva i och med att våra tidigare räntehöjningar fortsätter sin väg genom transmissionskedjan. De genomsnittliga räntorna på nya lån till företag och nya bolån var fortsatt höga i juli, på 5,1 procent respektive 3,8 procent.
Kredittillväxten är fortsatt trög i ett läge av svag efterfrågan. Bankutlåning till företag växte i en årstakt på 0,6 procent i juli, ned något jämfört med juni, och för lån till hushåll tickade den upp till 0,5 procent. Det breda penningmängdsmåttet – mätt genom M3 – steg till 2,3 procent i juli, samma takt som i juni.
Slutsats
ECB-rådet beslutade idag att sänka räntan på inlåningsfaciliteten med 25 punkter. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.
Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.