Eurosedlarna och euromynten

Eurosedlarna och euromynten är euroområdets gemensamma valuta.

Euron infördes som kontantvaluta den 1 januari 2002. I dagens läge finns det två eurosedelserier i omlopp. Eurosedlarna omfattar sedlar i sju olika valörer och de ser lika ut i alla euroländer. Av euromynten finns det en serie, men utöver den för alla gemensamma valörsidan har varje euroland på mynten en nationell sida med ett motiv som respektive euroland själv valt. Alla eurosedlar och euromynt är gångbara som betalningsmedel i samtliga euroländer.

Finlands Bank ger ut sedlar i Finland enligt efterfrågan och med Europeiska centralbankens (ECB) tillstånd. Myntansvaret hör i Finland till finansministeriets verksamhetsområde, men enligt lagen om mynt har Finlands Bank ensamrätt att ge ut mynt.

Som medlem av Eurosystemet svarar Finlands Bank också för kontantförsörjningen i Finland, dvs. sörjer för äktheten och kvaliteten av kontanterna genom att ta falska och uttjänta sedlar ur omlopp. Finlands Bank garanterar en smidig kontantförsörjning genom att se till att förråden av sedlar och mynt är tillräckliga för att också tillgodose en eventuell exceptionell efterfrågan på kontanter.

Finlands Bank samarbetar med kontantförsörjningsparterna och inlåningsbankerna. Målet är ett säkert och ekonomiskt effektivt kontantförsörjningssystem som uppfyller Eurosystemets krav.

Eurosedlar

Eurosedlarna omfattar sju sedlar av olika valör och storlek. Sedlarna ser lika ut i alla euroländer.

  • 500 euro
  • 200 euro
  • 100 euro
  • 50 euro
  • 20 euro
  • 10 euro
  • 5 euro

Det finns två sedelserier i omlopp. Alla eurosedlar i bägge sedelserierna utgör lagligt betalningsmedel i hela euroområdet.

Den andra sedelserien, Europa, infördes successivt under åren 2013–2019. Sedelvalörerna är desamma som i den första serien, med undantag för 500-eurosedeln som inte togs med i den andra sedelserien. Den 26 januari 2019 upphörde också utgivningen av 500-eurosedeln i den första sedelserien. Alla eurosedlar, också 500-eurosedeln, är även i fortsättningen lagliga betalningsmedel i hela euroområdet och de behöver inte bytas ut mot nyare sedlar. Banker och uppräkningscentraler kan alltjämt cirkulera sedlarna vidare till sina kunder.

För utformningen av den första eurosedelserien svarade Robert Kalina från österrikiska centralbanken, och motiven på sedlarna föreställer arkitektoniska stilar under olika perioder i Europas kulturhistoria. Samma motiv återfinns i den andra sedelserien. De nya sedlarna har dock omarbetats till det yttre för tillägg av en rad nya mer sofistikerade säkerhetsdetaljer.

Vid utgången av 2021 meddelade ECB att man inleder arbetet för att förnya eurosedlarna. Sedlarnas nya utformning planeras tillsammans med allmänheten och experter. ECB-rådet väljer det nya temat och lämpliga motiv för sedlarna och beslutar när tillverkningen och utgivningen av de nya sedlarna inleds.

ECB bedriver forsknings- och utvecklingssamarbete med den privata och offentliga sektorn

För att garantera sedlarnas säkerhet ska sedlarna vara försedda med effektiva säkerhetsdetaljer och centralbankerna måste hålla sig steget före förfalskarna i den tekniska utvecklingen. ECB arbetar mot detta mål genom att hela tiden förbättra sedlarnas säkerhetsdetaljer och vidareutveckla dem med tanke på framtida eurosedlar. Därför driver, samordnar och finansierar ECB en mängd olika forskningsprojekt inom såväl den privata som den offentliga sektorn. ECB främjar och drar nytta av forskning och utveckling både i planeringen av sedlarnas säkerhetsdetaljer och i fråga om sedelproduktionsteknik och sedelhanteringsmaskiner.

På ECB:s webbplats finns mer detaljerade uppgifter om möjligheterna till samarbete inom sedelforskning och sedelutveckling och instruktioner för att presentera nya samarbetsinitiativ för ECB.

Euromynt

Euromyntserien består av åtta mynt i olika valörer:

  • 2 euro
  • 1 euro
  • 50 cent
  • 20 cent
  • 10 cent
  • 5 cent
  • 2 cent
  • 1 cent

I Finland tillämpas i princip avrundning till närmaste 5 cent. På grund av avrundningsregeln används 1- och 2-centsmynt knappt alls i Finland. Dessa småmynt är officiella betalningsmedel även i Finland, men har affärerna särskild skyltning om att de inte tar emot dessa valörer behöver de inte heller göra det. Avrundningen bygger på en lag från 2000; Finland skiljer sig i detta avseende från de andra euroländerna. I några andra euroländer har avrundningsregler införts på avtalsbasis.

Valörsidan på euromynten ser likadan ut i alla euroländer och den har utformats av Luc Luycx från det belgiska myntverket. Frånsidan däremot har nationella motiv, som respektive euroland själv fått välja. Alla bruksmynt som ges ut av euroländerna, dvs. alla euromynt, är gångbara som betalningsmedel i samtliga euroländer.

2-euro jubileumsmynt och samlarmynt

Varje medlemsstat i euroområdet får ge ut 2-euros jubileumsmynt (minnesmynt) två gånger om året. Jubileumsmynt har samma kännetecken och egenskaper och den samma gemensamma sidan som ett vanligt 2-euromynt, men jubileumsmotivet på den nationella sidan är annorlunda. Euroländerna får också ge ut jubileumsmynt gemensamt för att uppmärksamma händelser av vikt för hela Europa. Dessa gemensamt utgivna jubileumsmynt har ett gemensamt motiv på den nationella sidan med det utgivande landets namn och den händelse som firas på respektive språk.

Jubileumsmynt är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. De kan användas och ska accepteras som vanliga euromynt.

Dessutom får varje medlemsstat ge ut samlarmynt (jubileumsmynt) i andra valörer än de som ingår i euromyntserien. Samlarmynten gäller som lagliga betalningsmedel endast i utgivarlandet.

Samlarmynt, 2-euros jubileumsmynt och 1- och 2-centsmynt säljs i Finland av Suomen Moneta (Oy Nordic Moneta Ab).

Kontanternas miljöpåverkan

Kontanter är fysiska pengar, vars tillverkning, användning och cirkulering i ekonomin kräver vissa strukturer. Kontanternas miljöpåverkan kan indelas i tillverkning, distribution och transport av kontanter samt makulering av uttjänta sedlar. Strävan är att minska miljöpåverkan i alla skeden av kontanternas livscykel.

Europeiska centralbanken har analyserat miljöavtrycket för de eurosedlar som används som betalningsmedel. Mer information om studiens resultat och de åtgärder som redan vidtagits för att minska miljöavtrycket finns på ECB:s webbplats


Sedelprassel, del 2: Tillverkning