Penningpolitiskt utlåtande

ECB:s presskonferens 11 april 2024

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 11 april 2024

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Inkommande uppgifter har i stort sett bekräftat utsikterna för inflationen på medellång sikt. Inflationen har, ledd av lägre livsmedels- och varupriser, fortsatt att falla. De flesta mått på underliggande inflation lättar, lönetillväxten dämpas gradvis och företagens vinster absorberar en del av de stigande arbetskraftskostnaderna. Finansieringsförhållandena är fortsatt restriktiva och våra tidigare räntehöjningar fortsätter att tynga efterfrågan, vilket bidrar till att driva ner inflationen. Men inhemskt pristryck är starkt och håller upp tjänsteprisinflation.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Vi anser att ECB:s styrräntor är på nivåer som ger ett substantiellt bidrag till den löpande disinflationsprocessen. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att våra styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt. Om vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen ytterligare skulle öka vår tillförsikt om att inflationen på ett hållbart sätt håller på att närma sig vårt mål skulle det vara lämpligt att reducera den aktuella nivån av penningpolitisk restriktion. Under alla omständigheter kommer vi även fortsättningsvis att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga nivån på och varaktigheten av restriktionen och vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag ska nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin var fortsatt svag under det tredje kvartalet Medan konsumtionen av tjänster är motståndskraftig står tillverkningsindustrin inför svag efterfrågan med fortsatt dämpad produktion, särskilt i energiintensiva sektorer. Enkätundersökningar pekar mot en gradvis återhämtning under årets lopp, lett av tjänster. Denna återhämtning väntas få stöd av stigande realinkomster, som resultat av lägre inflation, högre löner och förbättrade bytesförhållanden. Dessutom bör exporttillväxten i euroområdet ta fart under de kommande kvartalen när den globala ekonomin återhämtar sig och konsumtionen går mer mot handelsvaror. Penningpolitiken kommer också i mindre utsträckning att tynga efterfrågan framöver.

Arbetslösheten är på sin lägsta nivå sedan euron infördes. Samtidigt fortsätter problemet med arbetskraftsefterfrågan gradvis att minska och färre lediga platser annonseras ut.

En fortsatt avveckling av offentliga energirelaterade stödåtgärder behövs så att disinflationsprocessen kan fortskrida på ett hållbart sätt. Om EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning implementeras utan fördröjning skulle detta hjälpa regeringar att minska budgetunderskott och skuldkvoter på ett hållbart sätt. Nationell finans- och strukturpolitik bör inriktas på att göra ekonomin mer produktiv och konkurrenskraftig, vilket skulle bidra till att reducera pristryck på medellång sikt. På europeisk nivå skulle en effektiv och snabb implementering av Next Generation EU-programmet och en förstärkning av den inre marknaden bidra till att främja innovation och öka investeringar i den gröna och digitala omställningen. Mer beslutsamma och konkreta insatser för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen skulle hjälpa till att mobilisera de massiva privata investeringar som erfordras för att uppnå detta, vilket ECB-rådet påpekade i sitt uttalande från den 7 mars 2024.

Inflation

Enligt Eurostats snabbstatistik har inflationen fortsatt sjunka, från en årstakt på 2,6 procent i februari till 2,4 procent i mars. Livsmedelsinflationen föll till 2,7 procent i mars, från 3,9 procent i februari medan energiprisinflationen låg på -1,8 procent i mars, efter -3,7 procent månaden före. Varuprisinflationen föll igen i mars till 1,1 procent, från 1,6 procent i februari. Tjänsteprisinflation var dock fortsatt hög i mars och låg på 4,0 procent.

De flesta mått på underliggande inflation föll ytterligare i februari, vilket bekräftar bilden av gradvis minskande pristryck. Även om den inhemska inflationen är fortsatt hög ökade löner och vinst per enhet mindre kraftigt än vad som väntades sista kvartalet 2023 men enhetsarbetskostnaderna var fortsatt höga, delvis som resultat av svag produktivitetstillväxt. Nyare indikatorer pekar på att löneökningstakten dämpas ytterligare.

Inflationen väntas under de kommande månaderna fluktuera runt de aktuella nivåerna för att nästa år gå ner till vårt mål beroende på svagare tillväxt i arbetskostnader, genomslag av effekterna av vår restriktiva penningpolitik och avtagande effekter av energikrisen och pandemin. Måtten på långsiktiga inflationsförväntningar är i stort sett fortsatt stabila och de flesta ligger på runt 2 procent.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Tillväxten skulle kunna bli lägre om effekterna av penningpolitiken blir starkare än väntat. En svagare världsekonomi eller en ytterligare avmattning i världshandeln skulle också hämma euroområdets tillväxt. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är stora källor till geopolitiska risker. Detta kan leda till att företag och hushåll ser mindre positivt på framtiden och till att den globala handeln störs. Tillväxten kan bli högre om inflationen går ner snabbare än väntat och om stigande realinkomster innebär högre konsumtion än förväntat eller om världsekonomin växer starkare än beräknat.

Uppåtriskerna för inflationen inbegriper de ökade geopolitiska spänningarna, särskilt i Mellanöstern, vilka skulle kunna driva upp energi- och fraktkostnader på kort sikt och störa den globala handeln. Inflationen skulle också kunna bli högre än beräknat om lönerna ökar mer än väntat eller om vinstmarginalerna visade sig mer motståndskraftiga. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i övriga världen försämras oväntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna har varit i stort sett stabila sedan vårt sammanträde i mars och finansieringsförhållandena är i stort fortsatt restriktiva. Genomsnittlig ränta på företagslån tickade ner till 5,1 procent i februari, från 5,2 procent i januari. Bolån låg på 3,8 procent i februari, ner från 3,9 procent i januari.

Som framgår i vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning har fortsatt höga låneräntor, och därmed sammanhängande nedskärningar i investeringsplaner, lett till att företag ytterligare reducerade sin efterfrågan på lån under det första kvartalet 2024. Kreditstandarder för lån var fortsatt strama, med en ytterligare liten åtstramning för företagslån och en viss lättnad för bolån.

Mot denna bakgrund är låneutvecklingen fortsatt svag. Bankutlåning till företag växte marginellt snabbare i februari, med en årstakt på 0,4 procent, upp från 0,2 procent i januari. Tillväxttakten på lån till hushåll var oförändrad i februari och låg på 0,3 procent på årsbasis. Det breda penningmängdsmåttet, mätt genom M3, växte i en dämpad takt på 0,4 procent i februari.

Slutsats

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Vi anser att ECB:s styrräntor är på nivåer som ger ett substantiellt bidrag till den löpande disinflationsprocessen. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att våra styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt. Om vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen ytterligare skulle öka vår tillförsikt om att inflationen på ett hållbart sätt håller på att närma sig vårt mål skulle det vara lämpligt att reducera den aktuella nivån av penningpolitisk restriktion. Under alla omständigheter kommer vi även fortsättningsvis att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga nivån på och varaktigheten av restriktionen och vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.