Inflationen i euroområdet på väg att stabiliseras på målet – räntesänkningarna stöder den ekonomiska tillväxten
Inflationen i euroområdet är allt tydligare på väg att stabiliseras på ECB:s 2-procentsmål. Avmattningen i inflationen och den svagare ekonomiska tillväxten än väntat gav anledning att införa lättnader i penningpolitiken, vilket ECB-rådet beslutade om på sitt sammanträde i december.
”Vi beslutade sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3 %. Riktningen för penningpolitiken är nu tydlig. Beslut om takten och omfattningen av räntesänkningarna fattas möte för möte på basis av senast inkomna data och vår samlade bedömning,” säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. Styrräntan är nu en procentenhet lägre än för 6 månader sedan i juni då räntesänkningarna inleddes.
Enligt Europeiska centralbankssystemets (ECBS) prognos i december väntas ekonomin i euroområdet växa med 1,1 % under 2025 och 1,4 % under 2026. Uppsvinget stöds av hushållens ökade köpkraft och en successiv återhämtning av investeringarna. Samtidigt är läget inom industrin svagt. Utsikterna för den närmaste tiden tyngs av den handelspolitiska osäkerheten, och riskerna ligger på nedåtsidan.
”Sällan har handels- och säkerhetspolitiken varit så nära sammanflätade som i dagens Europa. Det sista vi nu behöver är en handelskonflikt mellan allierade länder. Förhandlingsvägen är att föredra och EU:s förhandlingsläge kan stärkas genom att vi på förhand visar att vi är beredda till motåtgärder om USA hotar Europa med högre tullar”, konstaterar Rehn.
Europa är Finlands viktigaste handelspartner, men USA:s betydelse som exportmarknad har ökat. Tullar på den amerikanska varuimporten skulle påverka Finlands varuexport och dämpa den ekonomiska tillväxten.
Den offentliga skulden måste ledas in på en hållbar bana
Finlands offentliga finanser befinner sig fortfarande långt från balans. Svag produktivitet i förening med många chocker har urholkat skattebasen, och utgifterna har ökat snabbare än intäkterna. Den offentliga skuldkvoten steg till en hög nivå under ett och ett halvt decennium. Om de åtgärder som beslutades i regeringsprogrammet och under vårens ramförhandlingar genomförs fullt ut, kommer den offentliga skuldkvoten att stabiliseras mot slutet av regeringsperioden, men ligga kvar på en mycket hög nivå. Målet ska vara att få skuldkvoten att hållbart vända nedåt.
En starkare ekonomisk tillväxt är nödvändig för att hålla kvar den offentliga servicen på nuvarande nivå. Det är den offentliga sektorns uppgift att skapa gynnsamma och förutsägbara förhållanden för innovations- och företagsverksamheten. ”För att stödja uppkomsten och spridningen av innovationer måste vi satsa på humankapitalet genom att säkerställa högskoleutbildning och arbetskraftsinvandring. Samtidigt är det viktigt att stärka tillgången till finansiering för uppstartsföretag och andra företag som befinner sig i en expansionsfas”, påminner Rehn.
- Presentation 17 december 2024, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)