ECB-ordförandens inledningsanförande
Mario Draghi, ECB:s ordförande
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main, 12 september 2019
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser har vi genomfört en ingående bedömning av utsikterna för ekonomi och inflation, även med beaktande av de senaste makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet. Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut i sin strävan efter prisstabilitet.
För det första, vad gäller ECB:s styrräntor, beslutade vi att sänka räntan på inlåningsfaciliteten med 10 punkter till -0,50 procent. Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på utlåningsfaciliteten förblir oförändrade på nuvarande nivåer, på 0,00 procent respektive 0,25 procent. Vi förväntar oss nu att styrräntorna ligger kvar på nuvarande eller lägre nivåer tills dess att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.
För det andra beslutade ECB-rådet att återuppta nettoköp inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) i en månatlig takt på 20 miljarder euro fr.o.m. den 1 november. Vi förväntar oss att programmen kommer att löpa så länge det erfordras för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan vi börjar höja styrräntorna.
För det tredje avser vi fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.
För det fjärde beslutade vi att ändra modaliteterna för den nya serien av kvartalsvisa riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO-III) för att bevara gynnsamma förutsättningar för bankutlåning, säkerställa en smidig transmission av och ytterligare stödja en ackommoderande penningpolitik. Räntan på varje transaktion kommer nu att sättas till nivån på den genomsnittliga räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner under löptiden för respektive TLTRO. För banker, vars godtagbara nettoutlåning överskrider ett tröskelvärde, kommer räntan på TLTRO III-transaktioner att vara lägre och kan bli så låg som den genomsnittliga räntan på den inlåningsfacilitet som råder under transaktionens löptid. Löptiden på transaktionerna kommer att förlängas från två år till tre år.
För det femte beslutade ECB-rådet att införa ett tvåledat system för reserversättning, i vilket en del av bankernas överskottslikviditet undantas från negativ inlåningsränta. Detta görs i syfte att stödja den transmission av penningpolitiken som verkar via banksektorn.
Separata pressmeddelanden med mer information om de åtgärder som vidtagits av ECB-rådet publiceras i eftermiddag kl. 15.30 centraleuropeisk tid.
ECB-rådet upprepar behovet av en mycket ackommoderande penningpolitik under lång tid och är även fortsättningsvis redo att på lämpligt vis justera sina instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande till symmetri i inflationsmålet.
Dagens beslut fattades mot bakgrund av den ökande bristen på inflation i förhållande till vårt inflationsmål. Information som inkommit sedan ECB-rådets förra sammanträde visar på en mer utdragen svaghet i euroområdets ekonomi, ihärdiga och mer framträdande nedåtrisker samt dämpat inflationstryck. Detta återspeglas i de nya makroekonomiska framtidsbedömningarna, vilka visar på en ytterligare nedgradering av inflationsutsikterna.
Samtidigt fortsätter förbättrad sysselsättning och stigande löner att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi och även leda till gradvis högre inflation. Med dagens heltäckande åtgärdsprogram upprättas ett omfattande monetärt stimulanspaket som säkerställer att finansieringsvillkoren förblir mycket gynnsamma och ger stöd åt euroområdets expansion, fortsatt ökning av inhemskt pristryckt, och således fortsatt inflationskonvergens mot vårt inflationsmål på medellång sikt.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2019 efter en ökning på 0,4 procent kvartalet innan. Inkommande ekonomiska data och enkätresultat pekar även fortsättningsvis mot en dämpad men positiv tillväxt under det tredje kvartalet i år. Denna tillväxtinbromsning återspeglar främst en rådande svag internationell handel beroende på ihållande global osäkerhet. Detta påverkar i synnerhet euroområdets tillverkningsindustri.
Samtidigt uppvisar tjänste- och byggsektorerna en fortsatt styrka, och expansionen i euroområdet får fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsvillkor, ytterligare sysselsättningstillväxt och stigande löner, en milt expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet samt av en pågående, om än något långsammare, expansion i den globala aktiviteten.
Denna bedömning återspeglas också i de makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet i september 2019. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 1,1 procent 2019, 1,2 procent 2020 och 1,4 procent 2021. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna från juni 2019 har utsikterna för den reala BNP-tillväxten reviderats ned för 2019 och 2020.
Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger fortsatt kvar på nedåtsidan. Dessa risker härrör främst från ihållande osäkerheter relaterade till geopolitiska faktorer, ökande hot om protektionism samt svagheter i tillväxtekonomier.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga ökningstakten i HIKP-inflationen i augusti 2019 1,0 procent, oförändrad jämfört med juli. Lägre energiinflation uppvägdes av högre inflation på livsmedel medan HIKP-inflationens ökningstakt, exklusive energi och livsmedel var oförändrad. Baserat på aktuella terminspriser på olja torde den totala inflationen gå ned för att sedan åter stiga mot slutet av året. Måtten på underliggande inflation var generellt fortsatt dämpade och indikatorer på inflationsförväntningar ligger på låga nivåer. Medan trycket på arbetskostnaderna stärktes och breddades mot bakgrund av högt kapacitetsutnyttjande och stramare arbetsmarknader tar det längre tid än väntat innan detta får genomslag i inflationen. På medellång sikt väntas den underliggande inflationen stiga med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatt ekonomiska expansionen och kraftig lönetillväxt.
ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2019, där de förutspår en årlig HIKP-inflation på 1,2 procent 2019, 1,0 procent 2020 och 1,5 procent 2021. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna i juni 2019 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats ned under hela bedömningsperioden beroende på lägre energipriser och svagare tillväxtutsikter.
Avseende den monetära analysen ökade M3-tillväxten till 5,2 procent i juli 2019, från 4,5 procent i juni. Det breda penningmängdsmåttet fortsätter att växa. Detta återspeglar nya bankkrediter för den privata sektorn och låga alternativkostnader för innehav av M3. Bland komponenterna fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.
Den årliga tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag låg oförändrat på 3,9 procent i juli 2019. Den årliga tillväxttakten i utlåning till icke-finansiella företag fortsätter att vara kraftig även om korta lån, som är mer konjunkturkänsliga, visar tecken på försvagning. En fortsatt gradvis förbättring kunde ses i den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll. Den låg på 3,4 procent i juli jämfört med 3,3 procent i juni. Överlag fortsätter utlåningstillväxten att gynnas av bankernas historiskt låga utlåningsräntor.
Dagens penningpolitiska åtgärder, inbegripet mer ackommoderande villkor för de nya serierna av TLTRO, kommer att säkerställa gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och ge fortsatt stöd för finansiering, främst till små och medelstora företag.
Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på fortsatt behov av en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa fortsatt konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.
För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt och att de ger mer stöd åt efterfrågan i ekonomin nu samt att de minskar sårbarheter. Genomförandet av strukturpolitik i euroområdet måste intensifieras avsevärt i syfte att öka produktivitet och tillväxtpotential i euroområdet, minska den strukturella arbetslösheten och öka motståndskraften. De landspecifika rekommendationerna för 2019 ska vara vägledande.
Vad gäller finanspolitiken ger den milt expansiva finanspolitiska inriktningen i euroområdet i dagsläget ett visst stöd till den ekonomiska aktiviteten. Mot bakgrund av svagare ekonomiska utsikter och framträdande nedåtrisker bör de regeringar som budgetmässigt har utrymme att agera göra det på ett snabbt och effektivt vis. I länder med stor offentlig skuldsättning behöver regeringarna föra en försiktig finanspolitik som skapar förutsättningar för att ge automatiska stabilisatorer fritt spelrum. Alla länder bör stärka sina insatser för att uppnå en mer tillväxtfrämjande sammansättning av de offentliga finanserna.
Samtidigt förblir det nödvändigt att på ett transparent och konsekvent sätt implementera Europeiska unionens ramverk för finanspolitisk och ekonomisk styrning fullt ut i samtliga länder och på så vis stärka den ekonomiska motståndskraften i euroområdet. En förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion förblir en prioritet. ECB-rådet välkomnar de insatser som görs och uppmanar till fortsatt fokuserade och avgörande åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om