27.9.2023 - Protokollsammanfattning

Plats: Finlands Bank / Microsoft Teams

Närvarande: Tjänstemän från Finlands Bank och Finansinspektionen. Branschrepresentanter från Nordea, Sparbanksgruppen, OP-gruppen, ALM Partners, Aktia och Finans Finland

 

1. Protokollet från föregående möte och protokollsammanfattning

  • Protokollet från föregående möte och protokollsammanfattningen godkänns med ett tillägg på begäran av en branschrepresentant. Protokollsammanfattningen godkänns för publicering på Finlands Banks IReF-webbplats
  • Det avtalas att protokollsammanfattningarna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska

2. Hälsningar från ECB:s möten

2.1 Working Group on Integrated Reporting and Data Dictionary (WG IRDD) 6–7.9.2023 och Statistics Committee (STC) 21–22.9.202

  • Finlands Bank presenterar IReF-relaterade frågor som behandlats på ECB:s möten, varav de viktig-aste är följande:
    • Ramavtalsliknande avtal som omfattar flera lån kommer antagligen inte att samlas i en egen tabell
    • Förslag om insamling av mer ingående uppgifter om emissioner av onoterade värdepapper, räntebetalningar och marknadspriser kommer att framföras
    • Ett nytt utkast till rapporteringsschema kommer att publiceras efter en kompletterande kost-nadsnyttoanalys (cCBA). Schemat ska basera sig på EBA:s Data Point Model (DPM) 2.0 (s.k. DPM Refit)
    • Omfattande enighet råder om delning av valideringsregler och kontroll av trovärdighet med rapportörerna
    • Begreppsmässig harmonisering med FINREP:s solonivå har ett starkt understöd inom cCBA
    • När det gäller uppgifter om värdepapperstransaktioner har beslut ännu inte fattats huruvida de ska inrapporteras eller om de beräknas kalkylmässigt inom IReF-systemet
    • Möjligheten till frivillig full rapportering kommer troligtvis att kvarstå och de nationella centralbankerna har också i fortsättningen rätt att besluta om lättnader
    • När det gäller inrapporteringen av nationella databehov pågår som bäst en separering av data till egna nationella tabeller. I praktiken innebär det att t.ex. bostadssamfund och andra företag i enlighet med den nationella sektorindelningen rapporteras separat som S.111 och S.112 i den nationella tabellen, men summerade på nivå S.11 i euroområdets gemensamma tabeller
  • Finlands Bank påminner att det vid analysen av cCBA:s resultat genuint är fråga om balans mellan kostnader och fördelar. Om t.ex. ECB:s användarkommittéer bedömer att det är fördelaktigt att samla in en uppgift, men branschen uppskattar att det blir dyrt att leverera uppgiften i fråga, ska fördelarna vara väl motiverade

3. Svaren på den kompletterande kostnadsnyttoanalysen

  • Som helhet har Finland ett bra sampel i cCBA mätt enligt balansräkningens omfattning, eftersom de svarande representerar 83 % av den sammanlagda balansräkningen för MFI-sektorn
  • Fördelarna av insamlingen av uppgifter lån för lån för hushållens del har ur rapportörernas synvinkel setts som större än nackdelarna
    • En branschrepresentant ställer frågan hur mycket arbete korrigeringen av enskilda fall som bryter mot valideringsreglerna kommer att kräva
      • Finlands Bank konstaterar att det är nödvändigt att få godkänt i tekniska valideringar, men att kvalitetskontrollen t.ex. i fråga om kriterier för trovärdighet bygger på relevans, dvs. större positioner har högre prioritet
    • Finlands Bank tror också att de som använder informationen kommer att se datainsamlingen som mycket betydelsefull
  • Kostnaderna för insamlingen av tilläggsattributen till fastighetslån har ansetts vara höga, varför kraven sannolikt inte kommer att genomföras som sådana
  • Datainsamlingen som gäller poster utanför balansräkningen kommer sannolikt att omfatta t.ex. ej disponerade kreditlimiter
  • Merparten av kraven som gäller insamling av attribut i anslutning till klimatförändringarna anses vara kostsamma
  • Av rapporteringsschemana är tidtabellen för nuvarande Luoti-datainsamling det mest fungerande av de alternativ som diskuterats