Lånen för idkande av näring har minskat
Vid utgången av februari 2025 hade de finländska näringsidkarna lån som tecknats för affärsverksamhet från finländska banker till ett värde av 3,5 miljarder euro. Utlåningen har minskat utan avbrott sedan slutet av 2016 och minskade också i februari med 5,4 % på årsbasis.
Vid utgången av februari 2025 hade de finländska näringsidkarna[1] lån som tecknats för affärsverksamhet från finländska banker till ett värde av 3,5 miljarder euro. Utlåningen har minskat utan avbrott sedan slutet av 2016 och minskade också i februari med 5,4 % på årsbasis. Som störst har utlåningen varit 5,2 miljarder euro i september 2014. Minskningen i det utestående beloppet beror delvis på att utbetalningarna av nya lån har minskat. Utbetalningarna per månad började minska kort före coronapandemin och har de senaste ca två åren stabiliserats så att de nu ligger under den nivå som föregick coronatiden. I februari 2025 lyfte näringsidkarna nya lån för affärsverksamhet till ett värde av 39 miljoner euro, vilket är mindre än hälften av den genomsnittliga utlåningen för februari som statistikförts före coronatiden.
Enligt Statistikcentralen registreras nya företag som är fysiska personer fortfarande i samma utsträckning som tidigare. Till minskningen i lånebeloppen kan emellertid bidra olika orsaker som hänför sig till efterfrågan och tillgången på lån.
Av de lån som näringsidkarna tecknat för affärsverksamhet hänför sig 84 % till jordbruk, följt av skogsbruk (3 %), byggande (3 %) och handel (2 %). Med undantag av ett fåtal branscher har lånebeloppen minskat på bred front inom olika branscher, och minskningen av utlåningen till näringsidkare beror inte enbart på förändringarna i lånen inom jordbruket. Under de senaste åren har gårdsbruksenheterna minskat i antal, men samtidigt har allt fler gårdsbruksenheter bytt verksamhetsform till aktiebolag[2] och antalet aktiebolag har ökat. Utlåningen till jordbruk i bolagsform har tidigare ökat, när utlåningen till privata jordbruksföretagare har minskat. I februari 2025 vände emellertid också ökningen i utlåningen till jordbruk i bolagsform och blev negativ (−0,6 %).
Av de lån som tecknats för idkande av näring var vid utgången av februari nästan 70 % lån med en löptid på över tio år. Kortfristiga lån på högst ett år utgjorde endast 2 % av de utestående lånen. Genomsnittsräntan på utlåningen har sjunkit i nästan ett år och var 4,79 % i februari 2025. Jämfört med räntan på utlåningen till företag var den ränta som näringsidkarna betalade 0,67 procentenheter högre i februari 2025.
Av lånen som beviljats näringsidkare för affärsverksamhet var andelen oreglerade lån[3] 7,9 % i februari 2025, när andelen ett år tidigare ännu var 7,1 %. Andelen oreglerade lån är betydligt större bland näringsidkarna än bland företagen, eftersom andelen oreglerade lån i förhållande till den totala utlåningen till dem var 1,9 % i februari 2025. Andelen oreglerade lån inom jordbruket har behandlats tidigare, och de oreglerade lånens andel av utlåningen till näringsidkare har efter det fortsatt att öka och uppgick i februari 2025 till 8,2 %. Också inom andra branscher var andelen oreglerade lån bland näringsidkarna i februari betydligt större jämfört med företagen, 6,2 % av de utestående lånen.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i februari 2025 nya bostadslån för 1,1 miljarder euro, vilket är 180 miljoner euro mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 110 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg från januari och var 3,09 % i februari. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av februari 2025 till 105,6 miljarder euro och årsökningen var −0,5 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,8 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,6 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,6 miljarder euro av övriga lån vid utgången av februari.
De finländska företagen lyfte i februari nya lån[4] för 2,0 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 510 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalda företagslån sjönk från januari och var 4,14 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av februari till 106,6 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 45,3 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 111,4 miljarder euro vid slutet av februari 2025 och genomsnittsräntan var 1,11 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 67,9 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 14,9 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i februari nya tidsbundna inlåningsavtal för 1,2 miljarder euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i februari 2,53 %.
Utlåning och inlåning till Finland, preliminär uppgift |
|||||
December, mn euro |
Januari, mn euro |
Februari, mn euro |
Februari, 12 mån förändring1, % |
Genomsnitts-ränta, % |
|
Utlåning till hushåll, utestående belopp |
140 962 | 140 908 | 140 746 | -0,4 | 3,97 |
| - varav bostadslån | 105 760 | 105 626 | 105 571 | -0,5 | 3,40 |
| - varav investeringsbostadslån | 8 809 | 8 820 | 8 844 | 3,53 | |
Utlåning till icke-finansiella företag2, utestående belopp |
106 384 | 106 442 | 106 554 | -0,3 | 3,90 |
Inlåning från hushåll, utestående belopp |
110 152 | 111 175 | 111 385 | 3,1 | 1,11 |
Nya utbetalda bostadslån till hushåll |
1 140 | 1 002 | 1 100 | 3,09 | |
| - varav investeringsbostadslån | 124 | 104 | 111 | 3,21 | |
* Omfattar utlåning och inlåning i alla valutor till Finland. I Finlands Banks statistikpublikationer till och med januari 2021 och i ECB:s statistikpublikationer presenteras utlåning och inlåning i euro för euroområdet och hushållen omfattar också hushållens icke-vinstsyftande organisationer, varför siffrorna i tabellen avviker från uppgifterna i dessa publikationer.
1 Den procentuella förändringen är beräknad på månatliga stockförändringar som är justerade för omklassificeringar och omvärderingar.
2 Till de icke-finansiella företagen räknas bostadssammanslutningar.
- Inlåning i euro från och utlåning i euro till allmänheten i euroområdet: utestående belopp, 12 månaders förändring och genomsnittsränta
- Utlåning till och inlåning från finländska hushåll i euro
- Nya låneavtal och nya utbetalda hushållslån
- Finlands bidrag till euroområdets penningmängder och deras viktigaste motposter
- Beräknade räntemarginaler på lån från MFI-sektorn
Nästa månadspublicering 30.4.2025 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik.
[1] Näringsidkare är hushåll vars största inkomstkälla härrör från produktion av varor och tjänster. Om firman i genomsnitt sysselsätter minst två personer, räknas den i stället för hushållssektorn till företagssektorn som ett icke-finansiellt kvasibolag. Undantag utgör jordbruksföretagare, som alltid kategoriseras till hushållssektorn, oavsett antalet sysselsatta.
[2] Källa: Naturresursinstitutet, Antal jordbruks- och trädgårdsföretag, som variabler år, NTM-central och juridisk form. PxWeb.
[3] Ett lån betraktas som oreglerat när det har förfallit för mer än 90 dagar sedan eller det finns anledning att anta att gäldenären inte kommer att fullgöra sin betalning.
[4] Exkl. konto- och kortkrediter.