Det finansiella systemet i Finland är fortsatt stabilt trots att Finlands ekonomi befinner sig i en recession. Riskerna har hållits under kontroll tack vare långsiktiga förbättringar i den finansiella regleringen och tillsynen och den utövade makrotillsynspolitiken.
Rysslands anfallskrig i Ukraina, konflikten i Gaza och handelsrestriktionerna mellan olika länder kan orsaka störningar i den internationella ekonomin och det globala finansiella systemet. ”Det finländska finansiella systemet har en fortsatt god motståndskraft mot risker. De geopolitiska riskerna har ökat, vilket kan skapa nya hot mot den finansiella stabiliteten”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen i den finansiella stabilitetsrapporten för Finland, som ges ut i dag.
Enligt stabilitetsrapporten ger stagnationen på bostads- och fastighetsmarknaden och marknadens stora känslighet för förändringar i räntorna upphov till ökade risker i det finansiella systemet i Finland. Priserna på gamla bostäder har sjunkit kännbart, bostadshandeln har minskat och den nya bostadsbyggnationen har praktiskt taget stannat av. Byggföretagens konkurser har ökat, likaså bankernas kreditrisker för utlåningen till byggbranschen. Samtidigt har hushållens skuldsättning sjunkit, vilket har minskat riskerna.
En sänkning av räntorna och återhämtning av ekonomin i linje med förväntningarna skulle stödja stabiliteten i det finansiella systemet i Finland. Bankernas och bostads- och fastighetsinvesterarnas risker kan emellertid öka om bostads- och fastighetshandeln inte kommer i gång.
Digitaliseringen och klimatförändringarna omges av nya och oförutsedda hot, som kan rubba den finansiella stabiliteten på kort och lång sikt. Digitaliseringen i den finansiella sektorn skapar möjligheter men leder också till större risker i form av förmedling av oriktig information och informationspåverkan. Riskerna för den finansiella stabiliteten till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är delvis ännu svåra att bedöma.
Det är viktigt att skapa beredskap för hantering av nya risker som följer av det ansträngda omvärldsläget. ”Att öka eller minska den finansiella regleringen kan inte vara ett mål i sig. Utvecklingen av regelverk kräver noggrann planering. Den finansiella regleringen måste utformas så att den förutser omvärldsförändringarna så att vi inte endast bekämpar gångna kriser”, säger Nykänen.
Bankernas och låntagarnas motståndskraft mot ekonomiska chocker bör stärkas. En mångsidig makrotillsynspolitik stärker bankernas och låntagarnas kristålighet och bidrar till att skapa beredskap för fluktuationer i aktiviteten på bostadsmarknaden och i bostadspriserna. Förtroendet för det finansiella systemets hållbarhet och funktionssäkerhet ökas genom att upprätthålla beredskapen för likviditets- och cyberrisker.
De europeiska företagen behöver mångsidigare metoder för att finansiera sina investeringar och skapa en god grund för tillväxt i sin verksamhet. En enhetlig och välfungerande kapitalmarknad skulle gagna Europeiska unionen. ”De europeiska företagen är alltför beroende av bankfinansiering. EU behöver en kapitalmarknadsunion för att trygga Europas konkurrenskraft under trycket från andra stora ekonomiska makter. En stark europeisk ekonomi utgör det bästa skyddet mot störningar i det finansiella systemet”, konstaterar Nykänen.
- Presentation 14 maj 2024, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)