Konst och historia

Finlands Bank är den fjärde äldsta centralbanken i världen och banken har existerat sedan 1811. I dag är vi en del av ett starkt nätverk, dit också de övriga centralbankerna i EU-medlemsländerna och Europeiska centralbanken hör.  

När Finland 1809 frigjordes från Sverige och kom under ryskt välde fattades beslut om nyordning av landets penningväsen. Kejsar Alexander I utfärdade 1811 en förordning om att inrätta Wäxel-, Låne- och Depositions- Contoiret i Åbo. Denna landets första bank blev sedermera Finlands Bank. Till Helsingfors flyttade banken 1819.

Sina egentliga centralbanksuppgifter inledde Finlands Bank under andra hälften av 1800-talet, då Finland hade fått en egen myntenhet och affärsbanker hade inrättats i landet. I bankens reglemente från 1875 fastställs att centralbanken har till uppgift att ”upprätthålla stadga och säkerhet i Finlands penningväsen samt att befordra och underlätta penningomsättningen i landet”.

Efter att Finland blivit självständigt stärktes Finlands Banks ställning som landets centralbank. Efter andra världskriget hade Finlands Bank i många decennier vidsträckta befogenheter att reglera landets valuta- och kapitaltransaktioner. I slutet av 1950-talet började regleringen successivt avvecklas för att helt och hållet upphöra i början av 1990-talet.

Finlands Banks viktigaste uppgift var att trygga markens externa värde. Detta mål sökte banken uppnå genom att reglera penningmängden och räntenivån samt markens värde mot andra valutor. Till bankens uppgifter hörde också att främja ett stabilt finansiellt system och en säker och effektiv kontantförsörjning. Finlands Bank hade ensamrätt att ge ut sedlar och mynt.

Finland blev medlem i EU 1995 efter en folkomröstning. En orsak till att Finland inledde förhandlingar om EU-medlemskap var strävan att stabilisera de ekonomiska förhållandena i landet. För ett litet land som Finland är det lättare att upprätthålla stabila monetära förhållanden om landet hör till ett gemensamt europeiskt ekonomiskt område än om det står utanför.

Införandet av euron 1999 innebar inte någon väsentlig förändring i Finlands Banks traditionella uppgifter. Den största skillnaden är att Finlands Bank numera inte agerar enbart nationellt utan som en del av Eurosystemet.

Öppet hus

Finlands Bank håller i princip öppet hus med några års mellanrum. Senaste gången var 2022.

Du kan också bekanta dig med Finlands Banks konstsamling och huvudbyggnadens historia på konstwebben kansakunnanomaisuutta.fi/sv.


Läs mer

Historieverket Finlands Bank 200 år (band I, på finska eller engelska)

Historieverket Finlands Bank 200 år (band II, på finska eller engelska)

Boken Pengar i krig och fred (Sodan ja rauhan rahat, på finska)

Boken Den sista marken (Viimeiset markat, på finska)

Direktionsmedlemmar och direktionsordföranden under Finlands Banks historia

Frågor och svar

  • Hur räknar man ut vad en viss penningsumma skulle vara värd ett annat år?

    Hur räknar man ut vad en viss penningsumma skulle vara värd ett annat år?

    Statistikcentralen publicerar koefficienter för penningvärdet, med vilka man kan räkna ut vad en penningsumma i mark åren 1860–2001 och i euro åren 2002–2018 är värd i euro år 2019 och tvärtom.

    I kalkylen beaktas myntreformen 1963 och övergången till euro.

    Då man omräknar x års pengar till dagens penningvärde, multipliceras penningsumman med koefficienten i tabellen. När dagens penningvärde omräknas till x års pengar, divideras summan med koefficienten. Dagens penningvärde i kalkylerna motsvarar 2019 års pengar, eftersom dagens penningvärde beräknas enligt uppgifterna för det senaste helåret.

    Det lönar sig att komma ihåg att man med hjälp av koefficienten för penningvärdet beräknar pengarnas köpkraft vid olika tider, inte deras nominella värde.

    Statistikcentralens koefficient för penningvärdet (på finska)

    Finlands Banks myntmuseums värdeomräknare