Inflationen saktar in i enlighet med Europeiska centralbankens mål och banar väg för penningpolitiska lättnader
Inflationen har bromsat in kraftigt från den högsta nivån i slutet av 2022 och låg på 2,4 % i euroområdet i mars. Den avtagande inflationen speglar sjunkande energipriser och den betydande penningpolitiska åtstramningen.
”Kring sommaren kan vi börja lätta på den penningpolitiska bromsen om inflationen saktar in som förutsett. De största riskerna hänger samman med geopolitiken, både det svåra läget i Ukraina och en eventuell upptrappning av konflikten i Mellanöstern med alla dess följder” säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har legat stilla ända sedan slutet av 2022. Den svaga utvecklingen speglar minskade reala inkomster till följd av stigande energipriser och andra priser samt krympande investeringar och fallande konsumtion på grund av högre räntor och ökad osäkerhet. De värsta krisscenarierna - inte minst i fråga om tillgången till energi - har kunnat undvikas. Arbetslösheten i euroområdet ligger på den lägsta nivån sedan övergången till euron.
Tillväxten i euroområdet väntas ta fart i slutet av året, huvudsakligen pådriven av den privata konsumtionen, men tillväxten kan också bli fördröjd. Spänningarna på grund av konflikten i Mellanöstern och Rysslands anfallskrig i Ukraina kan få energipriserna att stiga på nytt eller leda till utbudsstörningar.
Åtstramningen av penningpolitiken har bidragit till att inflationsförväntningarna har sjunkit tillbaka nära inflationsmålet på 2 % under det senaste året. Tack vare detta har lönetrycket börjat stabilisera sig i euroområdet.
På sitt sammanträde i april 2024 beslutade Europeiska centralbankens råd att hålla styrräntan oförändrad på 4 %. ECB:s styrräntor ligger på en nivå som bidrar betydlig till att driva ned inflationen. ECB-rådets framtida räntebeslut säkerställer att styrräntorna begränsar efterfrågan så länge det är nödvändigt. ”I juni får vi en uppdaterad bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och den penningpolitiska transmissionen. Om bedömningen ökar vår tillförsikt om att inflationen på ett hållbart sätt håller på att närma sig målet, kan vi börja lätta på den penningpolitiska hållningen och sänka räntorna. Det förutsätter att inga ytterligare bakslag inträffar till exempel i det geopolitiska läget och därmed i energiprisutvecklingen”, konstaterar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
Åtstramningen av penningpolitiken ledde till att bankerna höjde utlåningsräntorna. Nu har räntorna på nya bostadslån redan vänt aningen nedåt, eftersom marknaden räknar med att ECB kommer att sänka styrräntorna.
Det behövs snabbare produktivitetstillväxt i euroområdets ekonomi. Produktiviteten påverkar både inflationen på medellång sikt och realräntenivån. Ett viktigt sätt att stimulera produktiviteten är att investera i humankapital. Det behövs kunnig arbetskraft för att företagen ska kunna ta i bruk innovationer och ny teknik. ”Produktivitetstillväxt åstadkoms inte över en natt. För det behövs en långsiktig ekonomisk politik som tryggar företagens verksamhetsförutsättningar och stöder deras tillväxtpotential”, säger Rehn.
- Euro ja talous-publikationen (på finska)