Pressmeddelande 19.12.2023 kl. 11.00

Ett starkt Finland behöver en stark ekonomi

Finlands externa omvärld har snabbt försvårats och ekonomin befinner sig i recession. ”En svag konjunktur framhäver betydelsen av en hållbar och långsiktig ekonomisk politik”, säger vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.

Inflationen har fortsatt att sjunka i enlighet med Europeiska centralbankens penningpolitiska mål. Penningpolitiken har stramats åt genom höjning av styrräntorna och inskränkningar i centralbankens köpprogram för värdepapper. ECB-rådet beslutade i december att hålla styrräntorna oförändrade. Den viktigaste styrräntan ligger på 4 %.

Finlands näringsgrensstruktur bygger till stor del på industri och byggnadsverksamhet, vilket ökar räntekänsligheten i ekonomin. Dessutom löper bostadslånen i Finland i regel med rörlig ränta, vilket innebär att penningpolitiken får ett något snabbare genomslag på den ekonomiska tillväxten och inflationen. Den viktigaste bidragande faktorn till styrkan i genomslaget är hur stort ekonomiskt handlingsutrymme hushållen har att stödja sig på för att klara sina ökade lånebetalningsutgifter.

Underskottet i Finlands offentliga finanser djupnar trots konsolideringsåtgärderna. Finlands Banks uppskattning av hållbarhetsunderskottet i förhållande till BNP har ökat till ca 4 ½ %. Oro inger framför allt den växande skuldkvoten. Utöver de åldersrelaterade utgifterna utövar också de nödvändiga försvars- och andra beredskapsutgifterna ett ökat tryck på de offentliga utgifterna.

”Konsolideringen av de offentliga finanserna kräver både konkreta inkomst- och utgiftsrelaterade åtgärder och tillväxtfrämjande strukturella reformer”, betonar Marja Nykänen. ”Finland har alla förutsättningar att lyckas då vi sätter skuldhållbarhet som vår gemensamma prioritering och förbinder oss till detta över valperioderna”, fortsätter Nykänen.

Under åren framöver bromsas den ekonomiska tillväxten i Finland upp av en minskning av befolkningen i arbetsför ålder, svag produktivitetstillväxt, den avstannade ökningen av utbildningsnivån och svagare inlärningsresultat.

Det högre arbetskraftsdeltagandet och genomförda reformer har främjat sysselsättningen. I takt med att dessa positiva trender tappar momentum blir det allt viktigare att finna nya åtgärder som ökar utbudet av arbete. ”Det behövs alltjämt reformer för att öka den totala arbetsinsatsen i samhällsekonomin”, preciserar Marja Nykänen.

Genom att investera i högklassig utbildning stärker vi vår förmåga både att skapa egna och att utnyttja andras innovationer. Innovationer, forskning och utvecklingsarbete som leder till investeringar i ny teknik uppkommer inte utan utbildad arbetskraft. Kunnig arbetskraft behövs också för att på bred front lansera nya idéer och arbetssätt.