Högkonjukturen i Finland är förbi
Högkonjunkturen i Finland är förbi och den ekonomiska tillväxten bromsar in tillfälligt i takt med avmattningen i den globala ekonomin. Det finns dock fortfarande förutsättningar för fortsatt tillväxt. Köpkraften ökar och hushållen har råd att konsumera mer. Penningpolitiken är alltjämt ackommoderande. ”Den ekonomiska tillväxten har i år varit fortsatt måttlig, men det finns tydliga tecken på en avmattning”, sade Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum vid presskonferensen om webbpublikationen Euro & talous. ”Hushållens och företagens förtroende för den framtida ekonomiska utvecklingen vacklar”, konstaterade Obstbaum.
Finlands Bank gav i dag ut sin prognos för 2019–2022. Enligt prognosen sjunker den ekonomiska tillväxten i Finland 2020 under 1 %. BNP-tillväxten stiger till 1,1 % under 2021 och till 1,3 % under 2022.
Den ekonomiska tillväxten i Finland dämpas av den fortsatt svaga tillväxten i världsekonomin och euroområdet. Osäkerheter i den globala ekonomin har negativa följder för finländska företags export och investeringar. År 2020 väntas exporttillväxten vara dämpad och investeringarna svaga. Både euroområdet och den globala ekonomin kommer dock att återhämta sig sakta under 2021–2022, vilket också stimulerar den finländska ekonomin. Finlands exportefterfrågan stärks följaktligen mot slutet av prognosperioden.
Konsumenternas förtroende har sjunkit drastiskt. Hushållens konsumtion ökar 2019 endast måttligt jämfört med köpkraften. Mot slutet av prognosperioden väntas konsumtionsökningen stiga tillbaka till samma nivå som ökningen av köpkraften. Hushållens sparkvot ligger alltjämt på en högre nivå än under tidigare år.
Avmattningen i den ekonomiska tillväxten avspeglas på arbetsmarknaden. Den sjunkande trenden för arbetslösheten stannar tillfälligt av 2020 och sysselsättningen kommer inte att öka i någon betydande grad. Arbetslösheten är dock fortfarande lägre än under de senaste åren. Det förekommer alltjämt matchningsproblem mellan lediga jobb och arbetssökande inom många branscher och regioner.
Den krympande befolkningen i arbetsför ålder och de ekonomiska konsekvenserna av befolkningens åldrande får återverkningar på Finlands offentliga finanser. Under 2020 stiger den offentliga sektorns underskott till 1,5 % av BNP och den offentliga skulden i procent av BNP börjar öka.
Det fortsatt sköra ekonomiska läget i euroområdet och globala ekonomiska osäkerheter, såsom handelstvister, Brexit och de ekonomiska problemen i Kina, kastar en skugga över konjunktur- och exportutsikterna för Finland. Det finns dock fortfarande förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 23 63.
- Presentation, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)