Penningspolitiskt utlåtande
Efter penningpolitiska sammanträden redogör ECB-ordföranden och vice ordföranden för bakgrunden till ECB-rådets beslut.
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Ljubljana, 17 oktober 2024
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Vasle för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet.
ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken vi styr den penningpolitiska inriktningen – är baserat på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Inkommande data om inflation visar att inflationsnedgången är på rätt spår. Inflationsutsikterna påverkas också av den senaste tidens negativa överraskningar i indikatorer för ekonomisk aktivitet. Finansieringsförhållandena förblir restriktiva.
Inflationen väntas öka under de kommande månaderna, för att sedan gå ner till målet under loppet av nästa år. Den inhemska inflationen är fortsatt hög eftersom lönerna fortfarande stiger i en hög takt. Det ser dock ut som om trycket på arbetskostnaderna gradvis fortsätter att lätta och vinsterna delvis håller på att dämpa effekterna på inflationen.
Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Inkommande data tyder på att den ekonomiska aktiviteten har varit något svagare än väntat. Industriproduktionen har varit särskilt volatil under sommarmånaderna och enkätundersökningar indikerar att tillverkningssektorn fortsatt att krympa. Vad gäller tjänster visar enkätundersökningar på en uppgång i augusti, troligen med stöd av sommarens starka turistsäsong men de senaste uppgifterna pekar mot en trögare tillväxt. Företagens investeringar ökar endast långsamt och bostadsinvesteringarna fortsätter att sjunka. Exporten har försvagats, särskilt för varor.
Även om inkomsterna ökade under det andra kvartalet konsumerade hushållen mindre, tvärtemot förväntningarna. Sparkvoten låg på 15,7 procent under det andra kvartalet, betydligt över genomsnittet på 12,9 procent före pandemin. Samtidigt visar nya enkätuppgifter på en gradvis återhämtning i hushållens konsumtion.
Arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig. Arbetslösheten var kvar på en historiskt låg nivå på 6,4 procent i augusti. Enkätuppgifter pekar dock mot en långsammare sysselsättningstillväxt och minskad efterfrågan på arbetskraft.
Vi väntar oss att ekonomin kommer att stärkas med tiden i och med att stigande realinkomster gör det möjligt för hushållen att konsumera mer. De gradvis avtagande effekterna av restriktiv penningpolitik torde ge stöd åt konsumtion och investeringar. Exporten bör ge fortsatt stöd åt återhämtningen när den globala efterfrågan ökar.
Finans- och strukturpolitiken bör inriktas på att göra ekonomin mer produktiv, konkurrenskraftig och motståndskraftig. Det skulle bidra till att öka den potentiella tillväxten och minska pristrycket på medellång sikt. Här är det viktigt att snabbt, med konkret och ambitiös finans- och strukturpolitik, följa upp på Mario Draghis förslag om hur europeisk konkurrenskraft kan stärkas och Enrico Lettas förslag om att stärka den inre marknaden. Att genomföra EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning fullt ut, på ett transparent sätt och utan dröjsmål kommer att hjälpa regeringarna att varaktigt minska budgetunderskotten och skuldkvoterna. Regeringarna borde nu göra en stark start i denna riktning i sina medelfristiga planer för finans- och strukturpolitiken.
Inflation
Den årliga inflationen föll ytterligare till 1,7 procent i september, den lägsta nivån sedan april 2021. Energipriserna sjönk kraftigt, i en årstakt på -6,1 procent. Inflationen i livsmedelspriserna gick upp något till 2,4 procent i augusti. Varuinflationen var fortsatt dämpad på 0,4 procent medan tjänsteinflationen gick ned till 3,9 procent.
De flesta mått på den underliggande inflationen gick antingen ner eller var oförändrade. Inhemsk inflation är fortsatt hög i och med att lönetrycket i euroområdet är fortsatt starkt. Avtalslönernas utveckling kommer att förbli hög och volatil under resten av året beroende på den viktiga roll som engångsbetalningar spelar och den stegvisa lönejusteringsprocessen.
Inflationen väntas stiga under de kommande månaderna, delvis på grund av att tidigare kraftiga energiprisfall försvinner ur årstakten. Inflationen bör därefter gå ner till målet under loppet av nästa år. Nedgången i inflationen bör stödjas av att trycket på arbetskostnaderna lättar och att tidigare penningpolitiska åtstramningar gradvis slår igenom i konsumentpriserna. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger i nuläget på runt 2 procent.
Riskbedömning
Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Lägre tillit kan hindra konsumtion och investeringar från att återhämta sig så snabbt som förväntat. Detta kan förstärkas av förhöjda geopolitiska risker, t.ex. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, som även kan leda till störningar i energileveranser och världshandeln. En lägre efterfrågan på export från euroområdet, t.ex. på grund av en svagare världsekonomi eller en upptrappning av handelsspänningarna mellan större ekonomier, skulle ytterligare tynga tillväxten i euroområdet. Tillväxten skulle också kunna bli lägre om fördröjda effekter av den penningpolitiska åtstramningen visar sig bli starkare än väntat. Tillväxten kan bli högre om världsekonomin växer snabbare än väntat eller om lättare finansieringsförhållanden och sjunkande inflation leder till en snabbare återhämtning av konsumtion och investeringar.
Inflationen kan bli högre än väntat om lönerna eller vinsterna ökar mer än väntat. Uppåtriskerna för inflationen härrör också från de ökade geopolitiska spänningarna, vilka skulle kunna driva upp energi- och fraktkostnader på kort sikt och störa den globala handeln. Vidare kan extrema väderhändelser och mer allmänt klimatkrisens utbredning driva upp priserna på livsmedel. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om lägre tillförsikt och oron för geopolitiska händelser hindrar konsumtionen och investeringar från att förbättras så snabbt som väntat, om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än förväntat, eller om det ekonomiska klimatet i omvärlden oväntat försämras.
Finansiella och monetära förhållanden
De korta marknadsräntorna har sjunkit sedan vårt förra sammanträde i september, främst beroende på svagare nyheter om ekonomin i euroområdet och den fortsatta nedgången i inflation. Även om finansieringsförhållandena är fortsatt restriktiva var de genomsnittliga räntorna på nya lån till företag och nya bolån något lägre i augusti och låg på 5,0 procent respektive 3,7 procent.
Kreditstandarderna för företagslån var oförändrade under det tredje kvartalet, vilket framkom i vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning, efter mer än två år av succesiv åtstramning. Dessutom ökade efterfrågan på företagslån för första gången på två år. Sammantaget var bankutlåning till företag dämpad, med en årlig tillväxttakt på 0,8 procent i augusti.
Kreditstandarderna för bolån lättade för tredje kvartalet i rad beroende på större konkurrens mellan bankerna. Lägre räntor och bättre utsikter på bostadsmarknaden har lett till en stark ökning i efterfrågan på bolån. Därmed ökade utlåning för bostadsändamål något och växte i en årstakt om 0,6 procent.
Sammanfattning
ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken vi styr den penningpolitiska inriktningen – är baserat på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.
Under alla omständigheter står vi redo att justera alla instrument inom ramen för vårt mandat för att säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.