Penningpolitiskt utlåtande

ECB:s presskonferens 12 december 2024

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 12 december 2024

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

Inflationsnedgången är på rätt spår. ECB:s experter förutspår att den totala inflationen hamnar på i genomsnitt 2,4 procent 2024, 2,1 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2,1 procent 2027 när EU:s utvidgade system för handel med utsläppsrätter tas i drift. För inflationen, exklusive energi och livsmedel, räknar experterna med ett genomsnitt på 2,9 procent 2024, 2,3 procent 2025 och 1,9 procent för både 2026 och 2027.

De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att landa på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Inhemsk inflation har tickat ner men är fortfarande hög, främst beroende på att löner och priser i vissa sektorer fortfarande, med avsevärd försening, anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången.

Finansieringsförhållandena lättar i och med att våra tidigare räntesänkningar gradvis gör det mindre dyrt att låna för företag och hushåll. De är dock fortsatt strama eftersom vår penningpolitik förblir restriktiv och tidigare räntehöjningar fortfarande slår igenom i den utestående lånestocken.

ECB:s experter räknar nu med en långsammare ekonomisk återhämtning än i septemberprognoserna. Även om tillväxten tog fart under det tredje kvartalet tyder enkätindikatorer på att den avtagit under innevarande kvartal. ECB:s experter räknar med att den att ekonomin växer med 0,7 procent 2024, 1,1 procent 2025, 1,4 procent 2026 och med 1,3 procent 2027. Den prognosticerade återhämtningen bygger främst på stigande realinkomster – vilket skulle möjliggöra för hushåll att konsumera mer – och för företag att öka sina investeringar. Med tiden torde de gradvis avtagande effekterna av restriktiv penningpolitik ge stöd åt en återhämtning i inhemsk efterfrågan.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin växte med 0,4 procent under det tredje kvartalet, vilket var över förväntningarna. Tillväxten berodde främst på ökad konsumtion, delvis på grund av engångsfaktorer som stärkte turistnäringen under sommaren och delvis på företagens uppbyggnad av lagerstockar. Men den senaste informationen tyder på att ekonomin tappar fart. Enkäter tyder på att tillverkningsindustrin fortfarande krymper och att tillväxten inom tjänstesektorn avtar. Företagen håller tillbaka sina investeringsutgifter på grund av svag efterfrågan och högst osäkra utsikter. Exporten går också svagt och vissa europeiska industrinäringar har svårt att behålla sin konkurrenskraft.

Arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig. Sysselsättningen minskade 0,2 procent tredje kvartalet, vilket åter var mer än förväntat. Arbetslösheten var kvar på en historiskt låg nivå på 6,3 procent i oktober. Samtidigt fortsätter efterfrågan på arbetskraft att minska. Antalet lediga jobb minskade till 2,5 procent under det tredje kvartalet, vilket är 0,8 procentenheter under den högsta nivån och enkätundersökningar tyder på att färre arbetstillfällen skapats under innevarande kvartal.

Ekonomin bör stärkas med tiden om än långsammare än tidigare förväntat. De stigande reallönerna torde stärka hushållens konsumtion. Mer gynnsamma krediter bör stimulera konsumtion och investeringar. Förutsatt att handelsspänningarna inte eskalerar bör exporten ge stöd åt återhämtningen när den globala efterfrågan ökar.

Finans- och strukturpolitiken bör göra ekonomin mer produktiv och konkurrenskraftig. Mario Draghis rapport om framtiden för den europeiska konkurrenskraften och Enrico Lettas rapport om att stärka den inre marknaden bör följas upp med ambitiös och konkret strukturpolitik. Vi välkomnar Europeiska kommissionens bedömning av regeringarnas medelfristiga planer för finans- och strukturpolitiken, som del av EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning. Regeringar bör nu fokusera på att fullt ut implementera sina åtaganden under detta ramverk och utan fördröjning. Detta kommer att hjälpa till att minska budgetunderskott och skuldkvoter på ett hållbart sätt samtidigt som tillväxtfrämjande reformer och investeringar prioriteras.

Inflation

Enligt Eurostats snabbstatistik ökade inflationen i november till 2,3 procent, från 2,0 procent i oktober. Ökningen var förväntad och återspeglar främst en uppåtriktad energirelaterad baseffekt. Inflation på livsmedel tickade ner till 2,8 procent och inflationen på tjänster till 3,9 procent. Inflation på varor gick upp till 0,7 procent.

Inhemsk inflation, som noga följer inflationen på tjänster, lättade något i oktober. Men på 4,2 procent är den fortfarande hög. Det återspeglar starkt lönetryck och det faktum att priser på vissa tjänster fortfarande anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången. Den underliggande inflationen utvecklas alltså i linje med en varaktig återgång av inflation till målet.

Ökningen i ersättning per anställd dämpades till 4,4 procent under det tredje kvartalet, från 4,7 procent under det andra. I ett läge med stabil produktivitet bidrog detta till en långsammare ökningstakt av enhetsarbetskostnader. ECB:s experter förväntar sig att arbetskraftskostnaderna kommer att öka långsammare under prognosperioden som resultat av lägre lönetillväxt och högre produktivitetstillväxt. Vidare bör vinster fortsätta att delvis uppväga effekterna av högre arbetskraftskostnader på priser, särskilt under den närmaste tiden.

Vi räknar med att inflationen under den närmaste tiden kommer att fluktuera runt nuvarande nivå i och med att tidigare kraftiga energiprisfall försvinna ur årstakten. Därefter lär den varaktigt landa kring det medelfristiga tvåprocentsmålet. Lättande arbetskraftskostnadstryck och fortsatt påverkan av vår tidigare penningpolitiska åtstramning på konsumentpriser lär bidra till den här processen. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger på runt 2 procent och marknadsbaserade indikationer för medellånga till långsiktiga inflationsförväntningar har gått ner mätbart sedan ECB:s sammanträde i oktober.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Risken för mer friktion i global handel skulle kunna påverka tillväxten i euroområdet genom att dämpa exporten och försvaga den globala ekonomin. Lägre förtroende kan förhindra att konsumtion och investeringar återhämtar så snabbt som förväntats. Detta kan ytterligare förstärkas av geopolitiska risker, som Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, som kan störa energileveranser och den globala handeln. Tillväxten skulle också kunna bli lägre om fördröjda effekter av penningpolitisk åtstramning varar längre än väntat. Den skulle kunna bli högre om lättare finansieringsförhållanden och fallande inflation göra det möjligt för inhemsk konsumtion och investeringar att återhämta sig snabbare.

Inflationen kan bli högre om lönerna eller vinsterna ökar mer än väntat. Uppåtriskerna för inflationen härrör också från de ökade geopolitiska spänningarna som kan driva upp energipriserna och fraktkostnaderna i närtid och störa den globala handeln. Dessutom skulle extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen kunna driva upp livsmedelspriserna. Inflationen kan dock överraska på nedåtsidan om lågt förtroende och oro för geopolitiska händelser hindrar konsumtion och investeringar från att åthämta sig så snabbt som väntat, om penningpolitik dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i resten av världen oväntat skulle försämras. Mer friktion i global handel skulle kunna göra inflationsutsikterna i euroområdet mer osäkra.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna i euroområdet har sjunkit ytterligare sedan vårt sammanträde i oktober, vilket återspeglar de förment försämrade ekonomiska utsikterna. Även om finansieringsförhållandena är fortsatt restriktiva gör våra räntesänkningar det mindre dyrt för företag och hushåll att låna.

Den genomsnittliga räntan på lån till företag låg på 4,7 procent i oktober, mer än en halv procentenhet lägre än den högsta nivån för ett år sedan. Kostnaden för marknadsbaserad finansiering har fallit mer än en procentenhet sedan den högsta nivån. Den genomsnittliga räntan på nya bolån var i oktober 3,6 procent, vilket är ungefär en halv procentenhet lägre än den högsta nivån 2023, även om den genomsnittliga räntan på utestående bolån fortfarande beräknas stiga.

Bankutlåning till företag har gradvis ökat från låga nivåer och ökade med 1,2 procent i oktober jämfört med ett år tidigare. Skuldförbindelser emitterade av företag ökade med 3,1 procent på årsbasis, vilket var i linje med ökningen under de senaste månaderna. Bolån fortsatte gradvis att öka i oktober, med en årlig tillväxttakt på 0,8 procent i oktober.

I linje med den penningpolitiska strategin gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Bankerna i euroområdet är fortsatt motståndskraftiga och det finns få tecken på finansmarknadsstress. Dock kvarstår hot mot den finansiella stabiliteten Makrotillsynen förblir den första försvarslinjen mot uppbyggnad av finansiella sårbarheter med ökad motståndskraft och bevarat utrymme för makrotillsyn.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Vi kommer att följa ett databeroende och möte-för-möte tillvägagångssätt för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga tvåprocentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.