Penningpolitiskt utlåtande
ECB:s presskonferens 14 december 2023
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 14 december 2023
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Även om inflationen har gått ner under de senaste månaderna är det sannolikt att den ta fart igen inom kort. Enligt de senaste prognoserna av Eurosystemets experter för euroområdet väntas inflationen sjunka gradvis under loppet av nästa år för att sedan närma sig vårt tvåprocentsmål 2025. På det hela taget förutser experterna att den totala inflationen i genomsnitt blir 5,4 procent 2023, 2,7 procent 2024, 2,1 procent 2025 och med 1,9 procent 2026. Jämfört med prognoserna från september innebär detta en nedrevidering för 2023 och särskilt för 2024.
Den underliggande inflationen har lättat ytterligare. Men inhemskt pristryck förblir fortsatt högt, framför allt beroende på den starka tillväxten i enhetsarbetskostnader. Eurosystemets experter räknar med att inflationen, exklusive energi och livsmedel, i genomsnitt blir 5,0 procent 2023, 2,7 procent 2024, 2,3 procent 2025 och 2,1 procent 2026.
Våra tidigare räntehöjningar fortsätter att med kraft slå igenom i ekonomin. Stramare finansieringsförhållanden dämpar efterfrågan och detta hjälper till att driva ner inflationen. Eurosystemets experter väntar sig att den ekonomiska tillväxten förblir dämpad den närmaste tiden. Därefter torde ekonomin återhämta sig beroende på stigande reala inkomster – i och med att människor drar nytta av sjunkande inflation och stigande löner – och förbättrad utländsk efterfrågan. Eurosystemets experter förutser därför att tillväxten tar fart från ett genomsnitt på 0,6 procent för 2023 till 0,8 procent för 2024 och till 1,5 procent för både 2025 och 2026.
Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls tillräckligt länge, kommer att ge ett viktigt bidrag för att nå detta mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att våra styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt.
Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
ECB s styrräntor är vårt viktigaste verktyg för att ange den penningpolitiska inriktningen. Vi beslutade även idag att driva på normaliseringen av Eurosystemets balansräkning. ECB-rådet avser att under första halvåret 2024 fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin). Under det andra halvåret 2024 ämnar ECB-rådet reducera PEPP-portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad. ECB-rådet avser upphöra med återinvesteringar i PEPP i slutet av 2024.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
Euroområdets ekonomi minskade något under det tredje kvartalet, främst beroende på en nedgång i varulager. Stramare finansieringsförhållanden och dämpad efterfrågan kommer troligen att fortsätta tynga den ekonomiska aktiviteten under den närmaste tiden. Utsikterna ser särskilt svaga ut för byggindustrin och tillverkningsindustrin, de två sektorer som påverkas mest av högre räntor. Tjänstesektorn ser också ut att försvagas under de kommande månaderna. Detta beror på följdeffekter av den svagare industrikonjunkturen, avtagande effekter av återöppnande av ekonomin och det allt bredare genomslaget av stramare finansieringsförhållanden.
Arbetsmarknaden ger fortsatt stöd till ekonomin. Arbetslösheten låg på 6,5 procent i oktober och sysselsättningen växte med 0,2 procent under det tredje kvartalet. Samtidigt dämpar den svagare ekonomin företagens efterfrågan på arbetskraft och företagen annonserade färre lediga tjänster de senaste månaderna. Även om fler människor har arbete sjönk det totala antalet arbetade timmar med 0,1 procent under det tredje kvartalet.
När nu energikrisen avtar bör offentliga stödåtgärder fortsätta att avvecklas. Detta är viktigt för att undvika att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket annars skulle nödvändiggöra en ännu stramare penningpolitik. Finanspolitik bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och att den höga statsskulden gradvis minskar. Strukturreformer och investeringar för att stärka euroområdets utbudskapacitet – som skulle stödjas om NGEU-programmet (Next Generation EU programme) till fullo implementerades – kan bidra till minskat pristryck på medellång sikt och samtidigt främja den gröna och digitala övergången. Följaktligen är det viktigt att snabbt komma överens om reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning. Vidare är det avgörande att framsteg görs i riktning mot en kapitalmarknadsunion och att arbetet med att färdigställa bankunionen accelereras.
Inflation
Under de senaste två månaderna sjönk inflationen, ner till en årstakt på 2,4 procent i november enligt Eurostats snabbstatistik. Denna nedgång var brett baserad. Energiprisinflationen gick ner ytterligare och livsmedelsinflationen kom också ner men är trots allt fortfarande relativt hög. Den här månaden lär inflationen ta fart på grund av uppåtriktade baseffekter för energikostnader. 2024 räknar vi med att inflationen sjunker långsammare beroende på ytterligare uppåtriktade baseffekter och utfasning av tidigare finanspolitiska åtgärder inriktade på att begränsa återverkningarna av energiprischocken.
Inflationen, exklusive energi och livsmedel, föll med nästan en hel procentenhet under två månader, ner till 3,6 procent i november. Detta återspeglar förbättrade utbudsförhållanden, de avtagande effekterna av den tidigare energiprischocken och effekten av stramare penningpolitik på efterfrågan och företagens prissättningsförmåga. Inflationstakten på varor och tjänster föll till 2,9 procent respektive 4,0 procent.
Alla mått på underliggande inflation sjönk i oktober men inhemskt pristryck var fortsatt högt, främst beroende på stark löneutveckling samt avtagande produktivitetstillväxt. De flesta mått på långsiktiga inflationsförväntningar ligger på runt 2 procent och vissa marknadsbaserade indikatorer för inflationskompensation har sjunkit från höga nivåer.
Riskbedömning
Hoten mot ekonomisk tillväxt ligger fortsatt på nedåtsidan. Tillväxten kan bli lägre om effekterna av penningpolitiken visar sig bli starkare än förväntat. En svagare världsekonomi eller en ytterligare nedgång i den globala handeln skulle också tynga tillväxten i euroområdet. Rysslands omotiverade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är viktiga källor till geopolitisk risk. Det kan resultera i att företag och hushåll bli mindre optimistiska om framtiden. Tillväxten kan bli högre om stigande realinkomster ökar konsumtionen mer än förutsett, eller om världsekonomin skulle växa snabbare än väntat.
Uppåtrisker för inflationen inkluderar de ökade geopolitiska spänningarna, vilket kan höja energipriserna på kort sikt, och extrema väderhändelser, vilket kan leda till högre livsmedelspriser. Inflationen kan också bli högre än vad som förutses om inflationsförväntningarna skulle gå över vårt mål eller om löner eller vinstmarginaler skulle öka mer än väntat. Inflationen skulle dock kunna överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om de ekonomiskt förhållandena i resten av världen oväntat skulle försämras, potentiellt delvis på grund av den senaste tidens ökade geopolitiska risker.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntor har fallit markant sedan vårt förra sammanträde och ligger under de räntor som är inbäddade i experternas prognoser. Vår restriktiva penningpolitik fortsätter att med kraft slå igenom i bredare finansieringsförhållanden. Utlåningsräntorna steg igen i oktober, till 5,3 procent för företagslån och 3,9 procent för bostadslån.
Högre låneräntor och dämpad efterfrågan på lån har ytterligare försvagat kreditutvecklingen. Företagslån minskade i en årstakt på 0,3 procent i oktober och även utlåningen till hushåll var fortsatt dämpad med en årlig tillväxttakt på 0,6 procent. Med svagare utlåning och minskningen i Eurosystemets balansräkning har det breda penningmängdsmåttet (M3) fortsatt att gå ned. I oktober föll takten mätt på årsbasis till 1,0 procent.
I linje med vår penningpolitiska strategi gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Bankerna i euroområdet har visat sig vara motståndskraftiga. De har höga kapitalkvoter och de har blivit väsentligt mer lönsamma under det gångna året. Men utsikterna för den finansiella stabiliteten fortsätter att vara svaga i det rådande läget av stramare finansieringsförhållanden, svag tillväxt och geopolitiska spänningar. Situationen skulle framför allt kunna försämras om bankernas kostnader för finansiering ökade mer än väntat och om fler låntagare fick problem med att betala tillbaka sina lån. Samtidigt skulle den övergripande effekten av ett sådant scenario för ekonomin kunna begränsas om finansmarknaderna reagerade på ett ordnat sätt. Makrotillsynen är fortsatt den främsta försvarslinjen mot uppkomsten av finansiella sårbarheter och de åtgärder som finns tillgängliga bidrar till att bevara det finansiella systemets motståndskraft.
Slutsats
ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls tillräckligt länge, kommer att ge ett viktigt bidrag för att inflationen inom rimlig tid når detta mål. Våra framtida beslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt för att säkerställa en återgång inom rimlig tid. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå.
ECB-rådet avser reducera PEPP-portföljen under det andra halvåret 2024 och upphöra med återinvesteringar i PEPP i slutet av 2024.
Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.