Penningpolitiskt utlåtande
Presskonferens 2 februari 2023
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Vi vill börja med att lyckönska Kroatien till inträdet i euroområdet den 1 januari 2023. Vi hälsar också Boris Vujčić, Hrvatska narodna bankas centralbankschef, varmt välkommen till ECB-rådet. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde.
ECB-rådet kommer att hålla fast vid räntehöjningsbanan med påtagliga höjningar i en stadig takt och hålla räntorna på nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en läglig återgång av inflationen till vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Följaktligen beslutade ECB-rådet idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter och vi räknar med att höja dem ytterligare. Mot bakgrund av underliggande inflationstryck avser vi att höja räntorna med ytterligare 50 punkter vid vårt nästa penningpolitiska sammanträde i mars och sedan utvärdera den därpå följande penningpolitiska banan. Att hålla räntorna på restriktiva nivåer kommer att leda till att inflationen med tiden dämpas i och med att efterfrågan minskar och även skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. Våra framtida räntebeslut kommer i vilket fall som helst även framöver att vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.
ECB-rådet beslutade idag även om modaliteterna för att reducera Eurosystemets innehav av värdepapper inom APP-programmet (programmet för köp av tillgångar). I enlighet med vad som meddelades i december kommer APP-portföljen att minskas med i genomsnitt 15 miljarder euro per månad från och med början av mars och fram till och med slutet av juni 2023. Takten därefter kommer att fastställas efter hand. Partiella återinvesteringar kommer att genomföras i stort sett i linje med nuvarande praxis. Framför allt kommer de kvarvarande återinvesteringsbeloppen att allokeras proportionellt, fördelat över inlösenandelen för varje del av APP-programmet och PSPP-programmet (program för köp av offentliga värdepapper), utifrån inlösenandel för varje jurisdiktion och över nationella och överstatliga emittenter. Vad gäller våra förvärv av företagsobligationer kommer kvarvarande återinvesteringar att riktas mer specifikt mot emittenter med bättre klimatprestanda. Utan att åsidosätta vårt prisstabilitetsmål kommer detta tillvägagångssätt att ge stöd åt den gradvisa minskningen av koldioxidutsläpp i Eurosystemets innehav av företagsobligationer i linje med Parisavtalets mål.
Dagens beslut återges i ett pressmeddelande på vår webbplats. De detaljerade modaliteterna för att minska APP-innehaven ges i ett separat pressmeddelande som publiceras kl. 15.45 CET.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
Enligt Eurostats snabbstatistik växte ekonomin i euroområdet med 0,1 procent fjärde kvartalet 2022. Även om denna siffra är högre än den i Eurosystemets prognoser från december visar resultatet dock på en markant inbromsning i den ekonomiska aktiviteten sedan mitten av 2022 och vi räknar med att den kommer att förbli svag under den närmaste tiden. Dämpad aktivitet och hög geopolitisk osäkerhet till följd av Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och dess folk fortsätter att utgöra motvind för tillväxten i euroområdet. I kombination med hög inflation och stramare finansieringsförhållanden dämpar denna motvind konsumtion och produktion, framför allt i tillverkningssektorn.
Dock håller flaskhalsarna på utbudssidan gradvis på att lätta, gasleveranserna har blivit mer tillförlitliga, företag håller fortfarande på att beta av stora orderstockar och förtroendet ökar. Dessutom går servicesektorn bra, med stöd av bestående effekter av återöppningen och starkare efterfrågan på fritidsaktiviteter. Stigande löner och den senaste tidens lägre energipriser torde också lätta det tapp i köpkraft som många människor har upplevt till följd av hög inflation. Detta kommer i sin tur att ge stöd åt konsumtion. På det hela taget har ekonomin visat på en bättre motståndskraft än väntat och en återhämtning bör komma under kommande kvartal.
Arbetslösheten var i december 2022 fortfarande på en historiskt låg nivå, 6,6 procent. Dock kan ökningstakten i sysselsättningen komma att sakta in och arbetslösheten öka under kommande kvartal.
Statliga åtgärder för att skydda ekonomin från följderna av högre energipriser bör vara tillfälliga och inriktade på att upprätthålla incitamenten att förbruka mindre energi. Nu när energikrisen blir mindre akut är det framför allt viktigt att snabbt börja avveckla dessa åtgärder parallellt med att energipriserna går ner och detta bör ske på ett samordnat vis. Åtgärder som inte uppfyller dessa principer kommer sannolikt att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket skulle nödvändiggöra en starkare penningpolitisk respons. Vidare bör, i enlighet med EU:s ram för ekonomisk styrning, finanspolitik inriktas på att göra vår ekonomi mer produktiv och gradvis få ner höga offentliga skulder. Politiken bör inriktas på att förstärka euroområdets försörjningskapacitet, särskilt inom energisektorn, och bidra till att minska pristryck på medellång sikt. För att uppnå detta bör regeringarna snabbt implementera sina investerings- och strukturreformplaner inom NGEU-programmet. Reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör slutföras skyndsamt.
Inflation
Enligt Eurostats snabbstatistik, som beräknats med dess estimat för Tyskland, var inflationen 8,5 procent i januari. Det vore 0.7 procentenheter lägre än siffran från december, främst beroende på en ny kraftig energiprisnedgång. Marknadsbaserade indikatorer tyder på att energipriserna under de kommande åren blir väsentligt lägre än vad som antogs vid tiden för vårt förra sammanträde. Livsmedelspriserna steg till 14,1 procent i och med att tidigare prisökningar på energi och på andra insatsvaror för livsmedelsproduktion fortfarande påverkar konsumentpriserna.
Pristrycket är fortsatt starkt, delvis p.g.a. att energikostnaderna slår igenom i hela ekonomin. Inflation exklusive energi och livsmedel låg kvar på 5,2 procent i januari. Inflationen för industrivaror exkl. energi steg till 6,9 procent och sjönk till 4,2 procent för tjänster. Även andra indikatorer på underliggande inflation är fortsatt höga. Statliga åtgärder för att kompensera hushållen för höga energipriser dämpar inflationen 2023 men höjer den så snart de löper ut. Samtidigt beror omfattningen av en del av dessa åtgärder på hur energipriserna utvecklas och den förväntade påverkan på inflationen är mycket osäker.
Även om flaskhalsar på utbudssidan gradvis lättar driver fördröjda effekter fortfarande upp varupriserna. Detsamma gäller för upphävandet av pandemirelaterade restriktioner – även om effekterna av uppdämd efterfrågan försvagas driver de fortfarande upp priserna, särskilt inom tjänstesektorn
Lönerna ökar snabbare och stöds av robusta arbetsmarknader men krav på kompensation för inflation blir ett allt vanligare tema i löneförhandlingarna. Samtidigt är nya uppgifter om lönedynamik i linje med Eurosystemets makroekonomiska prognoser från december. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger i dagsläget på runt två procent men dessa behöver följas även framöver.
Riskbedömning
Riskerna för den framtida ekonomiska tillväxten har blivit mer balanserade. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och dess folk fortsätter att vara en signifikant nedåtrisk för ekonomin och kan åter komma att driva upp kostnaderna för energi och livsmedel. En ytterligare hämmande effekt för tillväxten i euroområdet kan uppstå om världsekonomin skulle utvecklas svagare än vad vi nu förväntar. Återhämtningen kan också hämmas om pandemin än en gång tar fart och orsakar nya leveransstörningar. Energichocken kan dock försvinna snabbare än väntat och företagen i euroområdet anpassa sig snabbare till utmaningarna i omvärlden. Det skulle ge stöd åt högre tillväxt än nu förväntat.
Riskerna för inflationsutvecklingen har också blivit mer balanserade, särskilt på kort sikt. På uppåtsidan skulle befintligt pipelinetryck fortfarande kunna driva upp detaljhandelspriserna under den närmaste tiden. Dessutom skulle en starkare återhämtning än väntat i Kina kunna leda till en skjuts uppåt för råvarupriser och för utländsk efterfrågan. Inhemska faktorer, t.ex. en ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar än beräknat, skulle också kunna driva upp inflationen, även på medellång sikt. På nedåtsidan skulle den senaste tidens prisnedgång på energi, om den håller i sig, kunna göra att inflationstakten blir långsammare än väntat. Detta nedåtriktade tryck på energikomponenten kan också leda till svagare dynamik i underliggande inflation. Ytterligare svagare efterfrågan skulle också kunna bidra till lägre pristryck än hittills förväntat, framför allt på medellång sikt.
Finansiella och monetära förhållanden
Allt eftersom vi stramar åt penningpolitiken stiger marknadsräntorna ytterligare och utlåningen till den privata sektorn blir dyrare. Bankutlåningen till företag har minskat kraftigt under de senaste månaderna. Detta beror delvis på lägre finansieringsbehov för inventarier. Men det visar också på svagare efterfrågan på lån för att finansiera företagsinvesteringar i ett läge av en kraftig uppgång i bankernas utlåningsräntor samt en avsevärd åtstramning i kreditstandarder. Detta framgår också tydligt i vår senaste enkät om bankernas utlåning. Även hushållens upplåning har fortsatt att minska. Det återspeglar stigande utlåningsräntor, stramare kreditstandarder och ett kraftigt fall i efterfrågan på bolån. När skapande av banklån minskar leder det också till långsammare penningmängdsökning med en tydlig nedgång i de mest likvida komponenterna, inbegripet inlåning över natten, som endast partiellt kompenseras av ett skifte till periodinsättningar.
Slutsats
ECB-rådet kommer att hålla fast vid räntehöjningsbanan med påtagliga höjningar i en stadig takt och hålla räntorna på nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en läglig återgång av inflationen till vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Följaktligen beslutade vi idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter och vi räknar med att höja dem ytterligare. Mot bakgrund av underliggande inflationstryck avser vi att höja räntorna med ytterligare 50 punkter vid vårt nästa penningpolitiska sammanträde i mars och sedan utvärdera den därå följande penningpolitiska banan. Att hålla räntorna på restriktiva nivåer kommer att leda till att inflationen med tiden dämpas i och med att efterfrågan minskar och kommer även att skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. Vidare kommer, från och med början av mars 2023, APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt. Detta beror på att Eurosystemet inte längre kommer att återinvestera alla värdepapper som förfaller.
Våra framtida räntebeslut kommer även framöver att vara databeroende och avgöras med beslut från sammanträde till sammanträde. Vi står redo att inom vårt mandat justera samtliga instrument som står till vårt förfogande i syfte att säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga inflationsmål.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.