Penningpolitiskt utlåtande
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
I linje med vårt starka åtagande för vårt prisstabilitetsmandat tog ECB-rådet idag ytterligare viktiga steg för att säkerställa att inflationen återgår till vårt mål på två procent på medellång sikt. Vi beslutade att höja ECB:s tre styrräntor med 50 räntepunkter och att godkänna ramverket för det nya instrumentet för transmissionsskydd (TPI).
ECB-rådet gjorde bedömningen att det var lämpligt med ett första större steg än vad som angavs vid det förra penningpolitiska sammanträdet för att påbörja vägen mot räntenormalisering. Detta beslut är baserat på vår uppdaterade bedömning av inflationsrisker och det förstärkta stöd som TPI ger för en effektiv transmission av penningpolitiken. Det kommer att stödja en återgång av inflationen till vårt medelfristiga mål genom att stärka förankringen av inflationsförväntningar och genom att säkerställa att efterfrågeförhållandena anpassas till att uppfylla vårt inflationsmål på medellång sikt.
Vid våra kommande sammanträden kommer det att vara lämpligt med ytterligare räntenormalisering. Att idag tidigarelägga beslutet om ett avslut av negativa räntor gör det möjligt för oss att gå över till att fatta beslut om räntesättning vid varje sammanträde. Vår framtida räntebana kommer att vara fortsatt databeroende och hjälpa oss att uppfylla inflationsmålet på två procent på medellång sikt. Inom ramen för vår policynormalisering kommer vi att utvärdera möjligheter till förräntning av överskottslikviditet.
Vår bedömning var att upprättandet av TPI var nödvändigt för att stödja den effektiva transmissionen av penningpolitiken. Framför allt kommer, allteftersom vi fortsätter att normalisera penningpolitiken, TPI att säkerställa att vår penningpolitiska inriktning får ett smidigt genomslag i samtliga länder i euroområdet. En samlad penningpolitik är en förutsättning för att ECB ska kunna uppfylla uppdraget att upprätthålla prisstabilitet.
TPI kommer att utgöra ett ytterligare instrument i vår verktygslåda och kan aktiveras för att motverka obefogade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen inom euroområdet. Omfattningen av TPI-förvärv kommer att vara avhängig av hur allvarliga riskerna mot transmissionen är. Förvärven är inte i förväg begränsade. Genom att skydda transmissionsmekanismen gör TPI det möjligt för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.
I vilket fall som helst kommer flexibilitet i återinvestering av uppkommande förfall i PEPP-portföljen (stödköpsprogram föranlett av pandemin) att utgöra den första försvarslinjen för att motverka risker för den penningpolitiska transmissionsmekanism som berör pandemin.
Information om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats. Mer information om TPI ges i ett separat pressmeddelande som publiceras kl. 15.45 CET.
Jag kommer nu mer i detalj att beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Den ekonomiska aktiviteten tappar fart. Rysslands obefogade aggression mot Ukraina drar fortlöpande ner tillväxten. Köpkraften påverkas av effekterna av högre inflation, fortsatta utbudsbegränsningar och högre osäkerhet vilket har en dämpande effekt på ekonomin. Företagen står fortsatt inför höga kostnader och störningar i sina leveranskedjor men det finns även vissa tecken på att flaskhalsar på utbudssidan håller på att lätta. Sammantaget förmörkar dessa faktorer på ett signifikant vis utsikterna för det andra halvåret 2022 och därefter.
Samtidigt fortsätter den ekonomiska aktiviteten att dra nytta av att ekonomin åter öppnas upp, att arbetsmarknadsläget är starkt samt av finanspolitiska åtgärder. Att ekonomin nu öppnar upp fullt ut ger framför allt stöd åt konsumtionen i servicesektorn. I och med att människor åter börjar resa väntas turistnäringen stödja ekonomin under det tredje kvartalet i år. Konsumtionen får draghjälp av de sparmedel som hushållen byggt upp under pandemin samt av ett starkt arbetsmarknadsläge.
Finanspolitiken bidrar till att dämpa effekterna av kriget i Ukraina för de som drabbas hårdast av högre energipriser. Temporära och riktade åtgärder bör utformas för att begränsa risken för ytterligare bränsle åt inflationen. Finanspolitiska åtgärder bör i alla länder inriktas på att se till att skuldnivåerna är hållbara samt att öka tillväxtpotentialen på ett vis som är hållbart för att stärka återhämtningen.
Inflation
Inflationen gick upp ytterligare till 8,6 procent i juni. Kraftigt stigande energipriser var återigen den viktigaste komponenten i den totala inflationen. Marknadsbaserade indikatorer tyder på att globala energipriser kommer att vara fortsatt höga under den närmaste tiden. Livsmedelsinflationen steg också och låg på 8,9 procent i juni, vilket delvis speglar hur viktiga Ukraina och Ryssland är som jordbruksproducenter.
Ihållande flaskhalsar på utbudssidan för industrivaror samt ökad efterfrågan, särskilt i tjänstesektorn, bidrog också till dagens höga inflationstakt. Pristryck förekommer i allt fler sektorer, delvis beroende på den indirekta effekten av höga energikostnader i hela ekonomin. Följaktligen har de flesta mått på underliggande inflation fortsatt att stiga.
Vi räknar med att inflationen kommer att vara alltför hög under en tid framöver, beroende på fortsatt press från energi- och livsmedelspriser samt "pipelinetryck" i prissättningskedjan. Högre inflationstryck kommer även från eurons försvagade växelkurs. Om inga nya störningar uppstår torde dock energikostnaderna på längre sikt stabiliseras och flaskhalsar på utbudssidan lätta, vilket tillsammans med den pågående normaliseringen skulle skapa stöd för att inflationen återgår till vårt mål.
Arbetsmarknaden är fortsatt stark. Arbetslösheten sjönk till en historiskt låg nivå på 6,6 procent i maj. Lediga jobb i många olika sektorer signalerar att det råder kraftig efterfrågan på arbetskraft. Löneökningstakten har, även enligt framåtblickande indikatorer, fortsatt att öka gradvis under de senaste månaderna. Den är dock på det hela taget fortsatt begränsad. Med tiden bör en starkare ekonomi och vissa upphämtningseffekter främja snabbare lönetillväxt. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger aktuellt på runt två procent även om den senaste tidens revideringar över målet behöver följas noggrant.
Riskbedömning
Om Rysslands krig i Ukraina skulle dra ut på tiden förblir detta en kraftig källa för nedåtrisk för tillväxt, framför allt om energileveranser från Ryssland skulle störas i en sådan utsträckning att detta leder till ransonering för företag och hushåll. Kriget skulle även kunna dämpa förtroendet och förvärra begränsningarna på utbudssidan, med högre energi- och livsmedelspriser än vad som nu väntas. En snabbare inbromsning i global tillväxt skulle också utgöra en risk för utvecklingen i euroområdet.
Riskerna för inflationsutvecklingen fortsätter att ligga på uppåtsidan och de har förstärkts, framför allt på kort sikt. Inflationsriskerna på medellång sikt inbegriper en varaktigt försämrad produktionskapacitet i vår ekonomi, ihållande höga energi- och livsmedelspriser, inflationsförväntningar över målet samt högre löneökningar än väntat. Skulle däremot efterfrågan försvagas på medellång sikt leder detta till lägre pristryck.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntorna har varit volatila som resultat av den uttalade ekonomiska och geopolitiska osäkerheten. Bankernas finansieringskostnader har gått upp under de senaste månaderna, vilket alltmer har lett till att deras utlåningsräntor stigit, framför allt till hushåll. Visserligen är utlåningsvolymen till hushåll fortsatt stark men den väntas sjunka till följd av lägre efterfrågan. Utlåningen till företag har också varit robust i och med att högre produktionskostnader, uppbyggnad av lagerstockar och lägre användning av marknadsfinansiering skapat ett fortsatt behov av banklån. Samtidigt har efterfrågan på lån för att finansiera investeringar gått ned. Tillväxten i penningmängden har dämpats p.g.a. lägre sparande i likvida tillgångar och lägre tillgångsköp av Eurosystemet.
I vår senaste bankutlåningsenkät visas att kreditstandarder på lån i samtliga kategorier stramades åt under det andra kvartalet i år när bankerna blev mer oroade över de risker som kunderna står inför i dessa osäkra tider. Bankerna väntas komma att strama åt sina kreditstandarder ytterligare under det tredje kvartalet.
Slutsats
Sammanfattningsvis fortsätter inflationen att vara oönskat hög och väntas ligga kvar över vårt mål under ytterligare en tid. Senaste data indikerar en långsammare tillväxt, vilket grumlar utsikterna för andra halvåret 2022 och tiden därefter. Samtidigt dämpas denna avmattning av ett antal stödjande faktorer.
ECB-rådet har idag beslutat att höja styrräntorna och att godkänna TPI. Vid våra kommande sammanträden kommer ytterligare räntenormalisering att vara på sin plats. Vår framtida räntebana kommer att vara fortsatt databeroende och hjälpa oss att uppfylla inflationsmålet på två procent på medellång sikt.
Vi står redo att inom vårt mandat justera samtliga instrument som står till vårt förfogande i syfte att säkerställa att inflationen på medellång sikt stabiliseras på inflationsmålet på 2 procent. Vårt nya TPI-instrument kommer att säkerställa en smidig transmission av vår penningpolitik inom hela euroområdet när vi justerar vår inriktning för att bemöta högre inflation.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.