Penningpolitiskt utlåtande
Presskonferens 8 september 2022
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
ECB-rådet beslutade idag att höja ECB:s tre styrräntor med 75 punkter. Detta stora steg tidigarelägger övergången från den nu mycket ackommoderande nivån för styrräntor till nivåer som ska säkerställa en läglig återgång till en inflation på vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning räknar vi med att över ett antal kommande sammanträden höja räntorna ytterligare för att dämpa efterfrågan och skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. Vi kommer regelbundet att revidera vår policyinriktning i ljuset av inkommande information och inflationsutvecklingen. Våra framtida räntebeslut kommer även framöver att vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.
Vi fattade dagens beslut och räknar med att höja räntorna mer eftersom inflationen fortfarande är alltför hög och torde ligga kvar över vårt mål under en längre tidsperiod. Enligt Eurostats snabbestimat uppgick inflationen till 9,1 procent i augusti. Faktorerna bakom inflationsuppgången är fortsatt kraftigt stigande energi- och livsmedelspriser, efterfrågetryck i vissa sektorer beroende på återöppningen av ekonomin samt flaskhalsar på utbudssidan. Pristrycket har fortsatt att stärkas och breddas i hela ekonomin och inflationen kan komma att stiga ytterligare under den närmaste tiden. När de aktuella drivkrafterna bakom inflationen med tiden avtar och normaliseringen av penningpolitiken når fram till ekonomin och prisbildningen kommer inflationen att gå ner. Vad gäller framtiden har ECB:s experter kraftigt reviderat upp sina inflationsprognoser och inflationen väntas nu i genomsnitt hamna på 8,1 procent 2022, 5,5 procent 2023 och 2,3 procent 2024.
Efter en uppgång under det första halvåret 2022 visar de senaste uppgifterna på en kraftig inbromsning i euroområdets ekonomiska tillväxt och ekonomin väntas stagnera senare i år och under första kvartalet 2023. Mycket höga energipriser dämpar köpkraften för människors inkomster och även om flaskhalsar på utbudssidan lättar hämmar de alltjämt den ekonomiska aktiviteten. Dessutom tynger den negativa geopolitiska situationen, framför allt Rysslands obefogade aggression mot Ukraina, och dämpar företagens och konsumenternas framtidstro. Denna bild återspeglas i ECB-experternas senaste prognoser för ekonomisk tillväxt, vilka markant har reviderats ner för återstoden av det innevarande året samt för hela 2023. I prognoserna förutspås att ekonomin kommer att växa i en takt på 3,1 procent 2022, 0,9 procent 2023 och med 1,9 procent 2024.
De sårbarheter som ännu kvarstår från pandemin utgör fortfarande en risk för en smidig transmission av vår penningpolitik. ECB-rådet kommer därför att fortsätta att tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen (stödköpsprogram föranlett av pandemin) i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats. Ett separat tekniskt pressmeddelande om avkastning på statlig inlåning kommer att publiceras kl. 15.45 CET.
Jag kommer nu mer i detalj att beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Ekonomin i euroområdet växte med 0,8 procent under det andra kvartalet 2022, främst beroende på en stark konsumtion av kontaktintensiva tjänster sedan pandemirelaterade restriktioner upphävts. Under sommaren ökade resandet, vilket särskilt gagnade länder med omfattande turistnäring. Samtidigt led företagssektorn av de högre energikostnaderna och fortsatta flaskhalsar på utbudssidan, även om dessa gradvis har lättats.
Även om en blomstrande turism har gett stöd åt den ekonomiska tillväxten under det tredje kvartalet väntar vi oss att ekonomin tappar fart rejält under resten av året. Följande fyra skäl anges för detta: 1) Hög inflation dämpar både konsumtion och produktion inom hela ekonomin och dessa motvindar förstärks av störningarna i gasleveranser. 2) Den starka återhämtningen i efterfrågan på tjänster efter återöppningen av ekonomin kommer att tappa fart under de kommande månaderna. 3) Svagare global efterfrågan, också i ett läge av stramare penningpolitik i många stora ekonomier, samt ett försämrat bytesförhållande kommer att innebära mindre stöd för ekonomin i euroområdet. 4) Osäkerheten är fortsatt hög och tillförsikten minskar kraftigt.
Samtidigt har arbetsmarknaden varit fortsatt robust, vilket ger stöd åt ekonomisk aktivitet. Sysselsättningen ökade med mer än 600 000 personer under det andra kvartalet 2022och arbetslöshetstalen var på en historiskt låg nivå på 6,6 procent i juli. Totalt arbetade timmar ökade ytterligare, med 0,6 procent, under det andra kvartalet 2022 och har överskridit sina prepandemiska nivåer. Framöver torde en ekonomisk inbromsning leda till en viss ökning av arbetslösheten.
Finanspolitiska stödåtgärder för att dämpa effekten av högre energipriser bör vara temporära och inriktade på de svagaste hushållen och företagen för att begränsa risken för att elda på inflationstryck, stärka effekten av de offentliga utgifts- och bidragssystemen och för att säkra hållbara skuldnivåer. Strukturpolitiken bör inriktas på att öka euroområdets tillväxtpotential och stärka motståndskraften.
Inflation
Inflationen steg ytterligare till 9,1 procent i augusti. Energiinflationen var fortsatt extremt hög, på 38,3 procent, och var åter den dominerande komponenten i inflationen totalt. På kort sikt tyder marknadsbaserade indikatorer på att oljepriserna kommer att dämpas men att grossistpriserna på gas kommer att förbli mycket höga. Livsmedelsinflationen steg också i augusti, till 10,6 procent, vilket delvis återspeglar högre priser på insatsvaror relaterade till energi, störningar i handeln med livsmedelsråvaror och svåra väderförhållanden.
Även om flaskhalsar på utbudssidan lättat fortsätter de att gradvis slå igenom i konsumentpriserna och utgör ett uppåttryck på inflationen. Detsamma gäller för ökande efterfrågan i tjänstesektorn. En svagare euro har också bidragit till ökat inflationstryck.
Pristryck förekommer i allt fler sektorer, delvis beroende på effekten av höga energikostnader i hela ekonomin. De flesta måtten på underliggande inflation ligger kvar på höga nivåer och i ECB-experternas senaste prognoser förutspås att inflationen, exklusive energi och livsmedel, når 3,9 procent 2022, 3,4 procent 2023 och 2,3 procent 2024.
Motståndskraftiga arbetsmarknader och viss inhämtning för högre inflation kommer sannolikt att ge stöd åt snabbare lönetillväxt. Samtidigt tyder inkommande data och nya löneavtal på att lönedynamiken i stort sett förblir begränsad. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger i dagsläget på runt två procent även om den senaste tidens revideringar över målet behöver följas noggrant.
Riskbedömning
Vad gäller avmattningen i den globala ekonomin ligger riskerna primärt på nedsidan, framför allt på kort sikt. Som framgår i nedåtscenariot i ECB-experternas prognoser utgör ett utdraget krig i Ukraina fortsatt en signifikant risk för tillväxten, särskilt om företag och hushåll riskerar energiransonering. I ett sådant läge kan framtidstron komma att försämras ytterligare och inskränkningar på utbudssidan åter försämras. Energi- och livsmedelskostnader skulle också under än längre tid kunna förbli högre än väntat. En ytterligare försämring av de globala ekonomiska utsikterna skulle kunna bli till en ytterligare bromskloss för omvärldens efterfrågan från euroområdet.
Riskerna för inflationsutvecklingen ligger primärt på uppsidan. Precis som för tillväxten är den främsta risken på kort sikt ytterligare störningar av energileveranser. På medellång sikt kan inflationen bli högre än väntat på grund av varaktigt försämrad produktionskapacitet i euroområdets ekonomi, ytterligare prisökningar på energi och livsmedel, en ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar än beräknat. Skulle däremot energikostnaderna eller efterfrågan försvagas på medellång sikt leder detta till lägre pristryck.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntorna har stigit i avvaktan på ytterligare penningpolitisk normalisering som respons på inflationsutsikterna. Utlåning till företag har blivit avsevärt dyrare under de senaste månaderna och bankernas utlåningsräntor för hushåll är nu på de högsta nivåerna sedan mer än fem år. Mätt i volymer är bankutlåning till företag ännu så länge fortsatt stark, delvis som återspegling av behovet att finansiera högre produktionskostnader och uppbyggnad av lagerstockar. Bolån till hushåll avtar till följd av stramare kreditstandarder, högre lånekostnader och svagt konsumentförtroende.
Slutsats
Sammanfattningsvis höjde vi idag ECB:s tre styrräntor med 75 punkter och vi räknar med att höja räntorna mer eftersom inflationen fortfarande är alltför hög och sannolikt kommer att ligga kvar över vårt mål under en längre tidsperiod. Detta stora steg tidigarelägger övergången från den nu mycket ackommoderande nivån för styrräntor till nivåer som ska stödja en läglig återgång till en inflation på vårt medelfristiga tvåprocentsmål.
Våra framtida räntebeslut kommer även framöver att vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde. Vi står redo att inom vårt mandat justera samtliga instrument som står till vårt förfogande i syfte att säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga inflationsmål.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.