ECB-ordförandens inledningsanföranden

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 30 april 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Euroområdet står inför en ekonomisk nedgång med en omfattning och hastighet som under fredstid inte tidigare skådats. Åtgärder för att begränsa coronavirusets (covid-19) spridning har i stort sett lamslagit ekonomin i samtliga länder i euroområdet och i hela världen. Enkätindikatorer för konsumenternas och företagens stämningsläge har gjort en djupdykning vilket tyder på en skarp inbromsning i den ekonomiska tillväxten och en djup försämring i arbetsmarknadsläget. Med tanke på den höga osäkerheten om det slutliga utfallet av den ekonomiska nedgången pekar de tillväxtscenarier som utvecklats av ECB:s experter på att BNP i euroområdet kan komma att falla med mellan 5 och 12 procent i år. Utfallet beror framför allt på hur utdragen nedstängningarna av ekonomierna blir och hur väl politiska åtgärder lyckas mildra konsekvenserna för företag och arbetstagare. Allteftersom nedstängningsåtgärderna gradvis upphävs förutspår dessa scenarier en återhämtning i den ekonomiska aktiviteten om än i en högst osäker hastighet och takt. Inflationen har sjunkit som resultat av kraftiga oljeprisnedgångar och något lägre HIKP-inflationen exklusive livsmedel och energi.

De beslutsamma och riktade penningpolitiska åtgärder som vi vidtagit sedan början av mars har varit ett viktigt stöd för ekonomin i euroområdet och särskilt för de sektorer som drabbats hårdast av krisen. Våra åtgärder gynnar särskilt likviditetsförhållandena och bidrar till att upprätthålla kreditflödet till hushåll och företag, särskilt små och medelstora företag, och att upprätthålla gynnsamma finansieringsförhållanden för alla sektorer och jurisdiktioner.

Vi välkomnar de åtgärder som vidtagits av regeringarna i euroområdet och av europeiska institutioner för att säkerställa tillräckliga sjukvårdsresurser och ge stöd till drabbade företag, arbetstagare och hushåll. Samtidigt behövs fortsatta och ambitiösa ansträngningar, främst genom gemensamma och koordinerade politiska insatser inriktade på att skydda mot nedåtrisker och på att stödja återhämtningen.

I linje med vårt mandat står ECB-rådet fast beslutat att fortsätta stödja hushåll och företag i detta läge av ekonomiska störningar och ökad osäkerhet för att skydda prisstabiliteten på medellång sikt.

Följaktligen beslutade ECB-rådet idag att ytterligare lätta villkoren för de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna (TLTRO III). Närmare bestämt beslutade vi att under perioden juni 2020 till juni 2021 sänka räntan på TLTRO III-transaktioner till 50 punkter under den genomsnittliga räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner under samma period. Vidare kommer räntan för motparter vars godtagbara nettoutlåning når tröskeln för utlåningsperformans under perioden juni 2020 till juni 2021 nu att vara 50 punkter under räntan för den genomsnittliga inlåningsräntan under samma period.

Vi beslutade även om en ny serie icke riktade långfristiga refinansieringstransaktioner föranlett av pandemin (PELTRO) för att stödja likviditetsförhållandena i finanssystemet i euroområdet och bidra till att penningmarknaderna fungerar smidigt genom att tillhandahålla en effektiv likviditetsspärr. PELTRO består av sju ytterligare refinansieringstransaktioner med början i maj 2020 och med stegvisa förfall mellan juli och september 2021 i linje med varaktigheten för våra lättnadsåtgärder för säkerheter. De kommer att genomföras som fastränteanbud med full tilldelning, till en ränta som ligger 25 punkter under den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under löptiden för varje PELTRO.

Ytterligare information om de ändringar som gjorts i villkoren i TLTRO III och för det nya PELTRO publiceras i särskilda pressmeddelanden kl.15.30 centraleuropeisk tid idag.

Sedan slutet av mars har vi genomfört förvärv i det nya PEPP (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som har en total omfattning på 750 miljarder euro, för att lätta den övergripande penningpolitiska inriktningen och för att bemöta de allvarliga risker för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och utsikterna för euroområdet som orsakas av coronapandemin. Dessa köp kommer att fortgå på ett flexibelt vis över tid, mellan tillgångsklasser och mellan jurisdiktioner. Vi kommer att genomföra nettotillgångsköp inom PEPP till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisen är över, men i vilket fall som helst fram till slutet av detta år.

Vidare kommer nettoköpen i vårt program för köp av tillgångar (APP) att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro, tillsammans med ytterligare tillfälliga förvärv på 120 miljarder euro fram till slutet av året. Vi fortsätter att förvänta oss att de månatliga nettotillgångsköpen i APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt och upphöra strax innan vi börjar höja ECB:s styrräntor.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Vidare beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i underliggande inflationsdynamik.

Utöver de kraftiga penningpolitiska stimulansåtgärder som redan finns på plats kommer dessa åtgärder att stödja likviditets- och finansieringsförhållandena och bidra till att bevara ett smidigt tillhandahållande av krediter till den reala ekonomin. Samtidigt står ECB-rådet fast vid sitt åtagande att, inom ramen för sitt mandat, göra allt som krävs i denna detta snabbföränderliga ekonomiska läge för att stödja invånare i euroområdet i dessa extremt ansträngande tider. Detta gäller först och främst vår roll att säkerställer att penningpolitiken når fram till alla delar av ekonomin och alla jurisdiktioner för att uppnå vårt prisstabilitetsmål. Vi har därför full beredskap att öka storleken på PEPP och att justera sammansättningen med så mycket som krävs och för så lång tid som behövs. I vilket fall som helst står vi redo att på lämpligt vis justera samtliga instrument så att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med vårt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. De senaste ekonomiska indikatorerna och enkätresultaten för perioden efter det att coronaviruset spreds till euroområdet har visat en exempellös uppbromsning, som tyder på en betydande ekonomisk nedgång i euroområdet och snabbt försämrade arbetsmarknader. Coronapandemin och de åtföljande begränsningsåtgärderna har i hög grad påverkat tillverknings- och tjänstesektorerna, vilket har drabbat produktionskapaciteten i euroområdets ekonomi och den inhemska efterfrågan. Under första kvartalet 2020, som endast till viss del påverkades av coronavirusets spridning, sjönk den reala BNP-utvecklingen i euroområdet med 3,8 procent på kvartalsbasis. Detta återspeglar effekterna av de nedstängningsåtgärder som vidtogs under kvartalets sista veckor. Den kraftiga ekonomiska nedgången i april tyder på att påverkan sannolikt blir ännu större under det andra kvartalet. Vid sidan av den omedelbara störning som coronapandemin har orsakat förväntas euroområdets tillväxt börja stiga igen efterhand som begränsningsåtgärderna hävs. Detta stöds av gynnsamma finansieringsförhållanden, euroområdets finanspolitiska inriktning och den återupptagna globala aktiviteten.

Eftersom det är högst osäkert hur länge pandemin kommer att pågå, är det också svårt att förutsäga sannolik omfattning och varaktighet för den nära förestående recessionen och den efterföljande återhämtningen. Utan att föregripa de kommande makroekonomiska framtidsbedömningar av Eurosystemets experter som publiceras i juni tyder dock tillväxtscenarierna från ECB:s experter på att euroområdets BNP kan sjunka med mellan 5 och 12 procent i år, för att sedan följas av en återhämtning och normalisering av tillväxten under följande år. Omfattningen av denna nedgång och återhämtning beror i hög grad på begränsningsåtgärdernas resultat och varaktighet, på den permanenta påverkan på utbudskapacitet och inhemsk efterfrågan samt på de politiska åtgärdernas kapacitet att begränsa de negativa effekterna på intäkter och sysselsättning.

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk den årliga HIKP-inflationen i euroområdet från 0,7 procent i mars till 0,4 procent i april, vilket till stor del berodde på lägre inflation på energipriser, men även på något lägre HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel. Baserat på den kraftiga nedgången i spot- och terminspriser på olja torde den totala inflationen sjunka ännu mer under de kommande månaderna. Den kraftiga ekonomiska nedgången väntas få negativa effekter på den underliggande inflationen under de kommande månaderna. På medellång sikt är det dock högst osäkert vilka konsekvenser coronapandemin kommer att ha på inflationen, med tanke på att nedåttryck i samband med en svagare efterfrågan delvis kan uppvägas av uppåttryck kopplat till utbudsstörningar. Marknadsbaserade indikatorer på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger kvar på mycket låga nivåer. Enkätbaserade indikatorer på inflationsförväntningarna har visserligen sjunkit på kort och medellång sikt, men förväntningarna på längre sikt har påverkats i mindre utsträckning.

Den monetära analysen visar på att M3-tillväxten steg till 7,5 procent i mars 2020, från 5,5 procent i februari. Penningmängdsmåttet återspeglar de nya bankkrediterna för den privata sektorn, som till stor del drivs av utnyttjandet av låneramar, samt låga alternativkostnader för innehav av M3 jämfört med andra finansiella instrument, samtidigt som den ökade ekonomiska osäkerheten förefaller ha utlöst en övergång till monetära innehav, sannolikt av försiktighetsskäl. Under dessa förutsättningar fortsätter det snäva penningmängdsmåttet M1, som omfattar de mest likvida formerna av pengar, att vara det som bidrar mest till det breda penningmängdsmåttet.

Utvecklingen vad gäller lån till den privata sektorn har också påverkats av coronapandemin. Den årliga ökningstakten i utlåning till hushåll uppgick till 3,4 procent i mars 2020 jämfört med 3,7 procent i februari, medan den årliga ökningstakten i utlåning till icke-finansiella företag låg på 5,4 procent i mars jämfört med 3,0 procent i februari. Denna utveckling återspeglas också tydligt i resultaten från euroområdets enkätundersökning om bankutlåning för första kvartalet 2020, som indikerar en kraftig ökning i företagens efterfrågan på lån och utnyttjande av låneramar för att tillgodose likviditetsbehoven av rörelsekapital, samtidigt som finansieringsbehoven av fasta investeringar minskade. Efterfrågan på bostadslån till hushåll ökade mindre än under det förra kvartalet. Kreditkraven för lån till företag skärptes något, medan kreditkraven för lån till hushåll skärptes mer markant. Detta var i båda fallen kopplat till de försämrade ekonomiska utsikterna och den försämrade kreditvärdigheten för företag och hushåll. Samtidigt förväntar sig bankerna lättnader i kreditkraven för lån till företag under andra kvartalet 2020.

Våra policyåtgärder, framför de gynnsammare villkoren för TLTRO III-transaktioner och lättnadsåtgärder för säkerheter torde uppmuntra bankerna att bevilja lån till alla enheter inom privat sektor. Tillsammans med de kreditstödjande åtgärder som införts av nationella regeringar och europeiska institutioner stöder de en fortlöpande tillgång till finansiering, även för dem som drabbats allra hårdast av coronapandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en fortsatt robust konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitik helt avgörande, med tanke på den skarpa nedgången i euroområdets ekonomi. De åtgärder som vidtas med anledning av pandemin bör i största möjliga utsträckning vara riktade och temporära. Vi välkomnar Europeiska rådets stöd till eurogruppens överenskommelse om tre skyddsnät för arbetstagare, företagare och stater, inom ramen för ett samlat paket på 540 miljarder euro. ECB-rådet uppmanar samtidigt till fortsatt starka och snabba insatser som förberedelse och stöd för återhämtningen. I detta avseende välkomnar vi Europeiska rådets överenskommelse om att arbeta för inrättandet av en återhämtningsfond i syfte att hantera denna exempellösa kris.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.