ECB-ordförandens inledningsanföranden

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 29 oktober 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Den nya smittspridningen av coronaviruset (covid-19) för med sig nya utmaningar för folkhälsan och euroområdets och de globala ekonomiernas tillväxtutsikter. Enligt inkommande information har den ekonomiska återhämtningen i euroområdet tappat fart snabbare än väntat efter en stark, men ojämn och partiell återhämtning i den ekonomiska aktiviteten under sommarmånaderna. Ökningen av antalet sjuka i covid-19 och de åtföljande förstärkta begränsningsåtgärderna tynger aktiviteten och försämrar tydligt utsikterna på kort sikt. Aktiviteten inom tillverkningsindustrin ser en fortsatt återhämtning, medan aktiviteten inom tjänstesektorn har saktat in påtagligt. Även om finanspolitiska åtgärder ger stöd åt hushåll och företag, är konsumenterna försiktiga p.g.a. pandemin och dess konsekvenser för sysselsättning och löner. Svagare balansräkningar och ökad osäkerhet om de ekonomiska utsikterna tynger dessutom på företagens investeringar. Inflationen hämmas av låga energipriser och dämpat underliggande pristryck i ett läge med svag efterfrågan och stora mängder lediga resurser på arbets- och produktmarknaderna.

Genom de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan början av mars bevaras gynnsamma finansieringsförhållanden för alla sektorer och jurisdiktioner i euroområdet. Det ger ett avgörande stöd till att förstärka den ekonomiska aktiviteten och värnar dessutom om prisstabiliteten på medellång sikt. I det aktuella läget med riskerna tydligt på nedåtsidan kommer ECB-rådet också att noga granska inkommande information, inbegripet pandemins dynamik, utsikterna för ett vaccin och valutakursens utveckling. Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar i december kommer att möjliggöra en ny ingående bedömning av de ekonomiska utsikterna och riskbalansen. Mot bakgrund av denna uppdaterade bedömning kommer ECB-rådet att omkalibrera sina instrument på lämpligt vis för att kunna agera på lägesutvecklingen och säkerställa att finansieringsförhållandena förblir gynnsamma för en ekonomisk återhämtning samt motverkar pandemins negativa effekter på den förväntade inflationsbanan. På så vis främjas på ett hållbart sätt inflationskonvergens mot målet, i linje med åtagandet för symmetri.

Vi har beslutat att än en gång bekräfta vår ackommoderande penningpolitik.

Vi kommer att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

Vi kommer att fortsätta med våra köp inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som sammanlagt omfattar 1 350 miljarder euro. Dessa köp bidrar till lättnader i den penningpolitiska inriktningen överlag, och alltså till att motverka den pandemirelaterade nedåtriktningen i den beräknade inflationsbanan. Förvärven ska fortsätta att genomföras på ett flexibelt vis över tid både mellan tillgångsklasser och mellan jurisdiktioner. Detta gör det möjligt för oss att effektivt avvärja hot mot en smidig transmission av penningpolitiken. Vi kommer att genomföra nettoköp inom PEPP åtminstone till slutet av juni 2021 och, i varje fall som helst, till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisfasen är över. Vi kommer att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2022. I vilket fall som helst kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

Nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) kommer att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro, tillsammans med förvärv inom det temporära understödet på ytterligare 120 miljarder euro fram till slutet av året. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna. Vi avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Vi kommer dessutom även fortsättningsvis att tillföra en god tillgång till likviditet genom våra refinansieringstransaktioner. Framför allt är vår tredje serie riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) fortsatt en attraktiv finansieringskälla för banker, vilket ger stöd åt bankers utlåning till företag och hushåll.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP sjönk med 11,8 procent på kvartalsbasis under det andra kvartalet 2020. Efter bottennivån i april 2020 skedde en stark återhämtning i euroområdets ekonomi under det tredje kvartalet, motsvarande ungefär hälften av nedgången från första halvåret. Den kraftiga ökningen i antalet coronasmittade och åtföljande begränsningsåtgärder som förstärkts efter sommaren medför en tydlig motvind på kort sikt. Inkommande hårddata, enkätresultat och högfrekvensindikatorer pekar mot en betydande dämpning i ekonomisk aktivitet under det sista kvartalet i år. Den ekonomiska utvecklingen fortsätter dessutom att vara ojämn mellan sektorer. Det är framför allt aktiviteten i tjänstesektorn som tappar fart igen, då det är den sektor som påverkas mest av de nya begränsningarna för social aktivitet och rörlighet. Osäkerheten om pandemins framtida utveckling kommer sannolikt att dämpa hur omfattande återhämtningen på arbetsmarknaden blir och även påverka konsumtion och investeringar. Ekonomin i euroområdet torde erhålla fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsförutsättningar och en expansiv finanspolitisk inriktning.

Generellt ligger riskerna för euroområdets tillväxtutsikter tydligt på nedåtsidan. Detta återspeglar i stort den senaste ökningen av covid-19-infektioner och åtföljande förstärkning av nya begränsningsåtgärder samt av det mycket osäkra tidsperspektivet för pandemin och dess följder för de ekonomiska och finansiella förhållandena.

Den årliga inflationstakten i euroområdet sjönk till -0,3 procent i september, från -0,2 procent i augusti. Detta återspeglar prisutvecklingen på energiprodukter samt industrivaror och -tjänster exklusive energi. På grund av oljeprisutvecklingen och den temporära momssänkningen i Tyskland är det troligt att den totala inflationen förblir negativ fram till början av 2021. Vidare lär pristrycket inom den närmaste framtiden vara fortsatt dämpat p.g.a. svag efterfrågan, framför allt inom turism- och resebranschen, samt beroende på lägre lönetryck och eurons appreciering. När pandemins effekter avklingar kommer en ökad efterfrågan, med stöd av ackommoderande finans- och penningpolitik, att sätta uppåtriktat tryck på inflationen på medellång sikt. Marknadsbaserade indikatorer och enkätbaserade mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger fortfarande i stort sett oförändrat på låga nivåer.

Den monetära analysen visar att M3-tillväxten (M3) ökade till 10,4 procent i september 2020, jämfört med 9,5 procent i augusti, alltså fortfarande väl över nivåerna från före covid-19-pandemin. En kraftig penningmängdstillväxt fortsätter att återspegla den inhemska kreditutvecklingen och Eurosystemets fortlöpande tillgångsköp samt att innehavarsektorn av försiktighetsskäl föredrar att vara likvid. I detta läge fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främst bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Låneutvecklingen gentemot den privata sektorn fortsatte att präglas av covid-19-pandemins effekter på den ekonomiska aktiviteten. Efter en stark ökning under de första månaderna av pandemin låg den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag på 7,1 procent i september, vilket var oförändrat från augusti. Häri döljer sig dock en avmattning i de senaste månadsflödena. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll visade en liten ökning till 3,1 procent, jämfört med 3,0 procent i augusti. Tillväxten i lån till den privata sektorn fortsätter att gynnas av bankernas historiskt låga utlåningsräntor.

Enligt vår enkät om bankutlåning för tredje kvartalet 2020 har kreditvillkoren skärpts för lån till företag. Bankerna angav förvisso att deras finansierings- och balansräkningsvillkor är fortsatt stödjande men en upplevd högre risk kan tynga deras inställning till låneförmedling. De banker som deltog i enkäten rapporterade om svagare efterfrågan på lån under tredje kvartalet, beroende på lägre behov av likviditetsstöd och svagare företagsinvesteringar. Enkäten indikerar en ökning i hushållens nettoefterfrågan på lån under tredje kvartalet. Samtidigt ses en avsikt att strama åt kreditstandarderna för hushåll.

Våra policyåtgärder tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och europeiska institutioner är fortsatt avgörande för att stödja tillgången till finansiering, inbegripet för de som är hårdast drabbade av coronapandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning avgörande med tanke på den kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi och minskad privat efterfrågan. De åtgärder som vidtas som respons på det nödläge som pandemin skapat bör i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur. Den svaga efterfrågan från företag och hushåll samt den ökade risken för en fördröjd återhämtning erfordrar fortsatt finanspolitiska strategier. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater utgör ett viktigt finansieringsstöd på det här området.

Inom ECB-rådet är man medveten om vikten av Nästa Generations EU (NGEU) och understryker hur viktigt det är att den omgående kommer igång. Under förutsättning att dessa medel används för produktiva offentliga utgifter och åtföljs av produktivitetshöjande strukturpolitiska åtgärder kommer NGEU att bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning och därutöver till starkare ekonomisk motståndskraft och tillväxtpotential i medlemsstaternas ekonomier och följaktligen göra penningpolitiken mer effektiv i euroområdet. Sådan strukturpolitik är särskilt viktig för att hantera långvariga strukturella och institutionella svagheter samt för att påskynda den gröna och digitala övergången.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Europeiska centralbanken
Generaldirektoratet Kommunikation
Sonnemannstrasse 20, 60314 Frankfurt am Main, Tyskland
Tfn. +49 69 1344 7455, e-post: media@ecb.europa.eu
webbplats: www.ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.