ECB-ordförandens inledningsanförande
Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 10 april 2019
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone 2019 ut och i vart fall så länge det är nödvändigt för att säkerställa den fortsatta inflationskonvergensen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
Vi avser att fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.
ECB-rådet kommer vid behov att justera alla sina instrument så att inflationen även framöver på ett varaktigt vis närmar sig inflationsmålet.
Detaljuppgifter om de nya TLTRO-serierna (riktade långfristiga refinansieringstransaktioner) kommer att meddelas vid ett senare sammanträde. Framför allt kommer prissättningen av de nya TLTRO-III att utgå ifrån en grundlig bedömning av den del av penningpolitikens transmissionsmekanism som går via banksektorn, samt beakta de ekonomiska utsikterna. Vi kommer även inom ramen för vår regelbundna analys att överväga om ett bibehållande av de gynnsamma effekterna av negativa räntor för ekonomin innebär att möjliga sidoeffekter för bankernas verksamhet behöver mildras.
Den information som blivit tillgänglig sedan ECB:s sammanträde i början av mars bekräftar att den långsammare tillväxttakten fortsätter under det här året. Även om det finns tecken på att vissa av de tillväxthämmande inhemska idiosynkratiska faktorerna minskar i styrka fortsätter global motvind att dämpa utvecklingen i euroområdet. Fortsatt osäkerhet om geopolitiska faktorer, hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier påverkar det ekonomiska stämningsläget. Ytterligare sysselsättningsökningar och stigande löner fortsätter samtidigt att underbygga motståndskraften i den inhemska ekonomin och även att leda till ett gradvis stigande inflationstryck. En väsentlig grad av penningpolitisk stimulans är dock fortsatt nödvändig för att säkra gynnsamma finansieringsvillkor och ge stöd åt den ekonomiska expansionen och således säkerställa att inflationsutvecklingen varaktigt stiger mot nivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En betydande penningpolitisk stimulans inbegrips i våra framtidsindikationer om ECB:s styrräntor och den förstärks ytterligare genom återinvesteringar av den betydande stocken av förvärvade tillgångar och den nya serien TLTRO.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet steg med 0,2 procent på kvartalsbasis under det fjärde kvartalet 2018 efter en ökning på 0,1 procent under det tredje kvartalet. Svaga inkommande data, särskilt inom industrin, är främst ett resultat av avtagande utländsk efterfrågan och förstärks av vissa länder- och sektorsspecifika faktorer. Då effekterna av dessa faktorer har visat sig vara något mer långvariga förväntas den långsammare tillväxttakten fortsätta under det här året. Dessa negativa effekter förväntas med tiden avta. Expansionen i euroområdet får fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsvillkor, ytterligare sysselsättningstillväxt och stigande löner samt av den pågående expansionen i den globala aktiviteten, om än i en något långsammare takt.
Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter förblir nedåtriktade till följd av fortsatt osäkerhet om geopolitiska faktorer, hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,4 procent i mars 2019, efter 1,5 procent i februari, främst som resultat av en nedgång i priserna på livsmedel, tjänster och icke energirelaterade industrivaror. Baserat på aktuella oljeterminspriser lär den totala inflationen sjunka under de kommande månaderna. Måtten på underliggande inflation är alltjämt dämpade överlag, men trycket från arbetskostnaderna har ökat och breddats mot bakgrund av högt kapacitetsutnyttjande och stramare arbetsmarknader. Framöver väntas underliggande inflation stiga på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, fortsatt ekonomisk expansion och stigande löneökningstakt.
Den monetära analysen visar på att M3-tillväxten steg till 4,3 procent i februari 2019, från 3,8 procent i januari. Bortsett från viss volatilitet i månadsflöden fortsätter M3-tillväxten att drivas av nya bankkrediter trots en dämpad kreditutveckling under den senaste tiden. Det smala penningmängdsmåttet M1 förblev den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.
Den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag vände upp till 3,7 procent i februari 2019, från 3,4 procent i januari, främst beroende på en baseffekt. Om man bortser från kortfristig volatilitet har den årliga tillväxttakten i utlåning till icke-finansiella företag dämpats de senaste månaderna, vilket återspeglar den typiska fördröjda effekten av nedgången i ekonomisk tillväxt. Samtidigt var den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll i stort sett oförändrad på 3,3 procent i februari. Enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet för första kvartalet 2019 indikerar överlag fortsatt gynnsamma förutsättningar för bankutlåning.
Våra penningpolitiska åtgärder, inbegripet de nya TLTRO-serierna som tillkännagavs i mars, bidrar till att säkerställa gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och även till finansiering, främst för små och medelstora företag.
Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det alltjämt behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en fortsatt konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt och att de minskar sårbarheten. Strukturreformer i medlemsländer i euroområdet måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktiviteten och tillväxtpotentialen. När det gäller finanspolitiken ger en milt expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet och automatiska stabilisatorer stöd till den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt måste länder med hög statsskuld fortsätta att återställa finanspolitiska buffertar. Alla länder bör stärka sina insatser för att uppnå en mer tillväxtfrämjande sammansättning av de offentliga finanserna. Samtidigt förblir det nödvändigt att på ett transparent och konsekvent sätt implementera Europeiska unionens ramverk för finanspolitisk och ekonomisk styrning fullt ut i samtliga länder och på så vis stärka den ekonomiska motståndskraften i euroområdet. En förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion förblir en prioritet. ECB-rådet välkomnar de insatser som görs och uppmanar till fortsatt fokuserade och avgörande åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.