ECB-ordförandens inledningsanförande
Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Vilnius, 6 juni 2019
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka direktionsordförande Vitas Vasiliauskas för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet. Vi ska nu redogöra för resultatet av vårt möte.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser har vi genomfört en ingående bedömning av utsikterna för ekonomi och inflation, även med beaktande av de senaste makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet. Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut i sin strävan att nå prisstabilitetsmålet.
För det första beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss nu att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone under första halvan av 2020 och i vart fall så länge det är nödvändigt för att säkerställa den fortsatta inflationskonvergensen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
För det andra ämnar vi fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i vart fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en hög grad av stimulerande penningpolitik.
För det tredje, avseende modaliteterna för den nya serien av kvartalsvisa riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO-III), beslutade vi att räntan i varje transaktion kommer att sättas till en nivå som är 10 baspunkter över den genomsnittliga räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner under löptiden för respektive TLTRO. För banker, vars godtagbara nettoutlåning överskrider ett tröskelvärde, kommer räntan på TLTRO-III att vara lägre och kan bli så låg som den genomsnittliga ränta på inlåningsfaciliteten som råder under transaktionens löptid plus 10 baspunkter.
Ett pressmeddelande med mer information om TLTRO-III kommer att publiceras kl. 15.30 (centraleuropeisk tid) idag.
ECB-rådet gjorde även bedömningen att det positiva bidraget från negativa räntor till det stimulerande penningpolitiska läget samt till den fortsatta inflationskonvergensen i nuläget inte undermineras av möjliga sidoeffekter på den bankbaserade mellanhandeln. Vi kommer dock att fortsätta att noga övervaka den del av penningpolitikens transmissionsmekanism som verkar via banksektorn samt fall då stödjande åtgärder behövs.
Dagens penningpolitiska beslut togs för att säkerställa nödvändigt penningpolitiskt stöd så att inflationsutvecklingen ligger kvar på en hållbar bana mot nivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Trots att utfallet var något bättre än förväntat för det första kvartalet indikerar de senaste uppgifterna att global motvind fortsätter att dämpa utvecklingen i euroområdet. Ihållande osäkerhet om geopolitiska faktorer, ökat hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier påverkar det ekonomiska stämningsläget.
Samtidigt fortsätter förbättrad sysselsättning och stigande löner att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi och även leda till gradvis högre inflation. Dagens penningpolitiska åtgärder säkerställer att de finansiella förhållandena i euroområdet förblir mycket gynnsamma, och stödjer euroområdets expansion samt den fortsatta ökningen av det inhemska pristrycket, och således inflationsutvecklingen på medellång sikt. Skulle negativa händelser inträffa kommer ECB-rådet även fortsättningsvis att, på ett beslutsamt och avvägt vis, justera alla sina instrument så att inflationen även framöver varaktigt må närma sig det inflationsmål som ECB-rådet fastställt.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet steg med 0,4 procent på kvartalsbasis under det första kvartalet 2019 efter en ökning på 0,2 procent under det fjärde kvartalet 2018. Inkommande uppgifter och enkätresultat pekar dock mot en något svagare tillväxt för det andra och det tredje kvartalet i år. Detta återspeglar fortsatt svag utrikeshandel mot bakgrund av ihållande global osäkerhet, vilket i synnerhet belastar euroområdets tillverkningsindustri. Samtidigt uppvisar euroområdets tjänste- och byggsektorer styrka och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. På sikt får expansionen i euroområdet fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsvillkor, en milt expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet, ytterligare sysselsättningstillväxt och stigande löner samt den pågående, om än långsamma expansionen i den globala aktiviteten.
Denna bedömning återspeglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2019. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 1,2 procent 2019, 1,4 procent 2020 och 1,4 procent 2021. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2019 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats upp med 0,1 procentenhet för 2019, ned med 0,2 procentenheter för 2020 och 0,1 procentenhet för 2021.
Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter förblir nedåtriktade till följd av ihållande osäkerhet om geopolitiska faktorer, ökat hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,2 procent i maj 2019, efter 1,7 procent i april, vilket främst återspeglar lägre energi- och tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på olja torde den totala inflationen sjunka under de kommande månaderna och åter stiga mot slutet av året. Bortsett från viss volatilitet p.g.a. tillfälliga faktorer förblir måtten på underliggande inflation alltjämt dämpade, men trycket på arbetskostnader fortsätter att öka och breddas till följd av högt kapacitetsutnyttjande och stramare arbetsmarknader. Framöver väntas underliggande inflation stiga på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, fortsatt ekonomisk expansion och högre löneökningstakt.
Denna bedömning speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2019, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,3 procent 2019, 1,4 procent 2020 och 1,6 procent 2021. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2019 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats upp med 0,1 procentenhet för 2019 och ned med 0,1 procentenhet för 2020.
Vad gäller den monetära analysen låg tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet M3 på 4,7 procent i april 2019, efter 4,6 procent i mars. Det breda penningmängdsmåttet fortsätter att växa. Detta återspeglar nya bankkrediter för den privata sektorn och låga alternativkostnader för innehav av M3. Bland komponenterna fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.
Den årliga tillväxttakten i utlåning till icke-finansiella företag ökade till 3,9 procent i april 2019 från 3,6 procent i mars. Frånsett kortfristig volatilitet har den årliga tillväxttakten i utlåning till icke-finansiella företag dämpats något de senaste månaderna från en toppnivå i september 2018, vilket återspeglar den typiska fördröjda effekten av avmattningen i ekonomisk tillväxt som observerats under 2018. En fortsatt gradvis förbättring kunde ses i den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll. Den låg på 3,4 procent i april jämfört med 3,3 procent i mars.
Dagens penningpolitiska åtgärder, inbegripet TLTRO-III, kommer att säkerställa gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och ge fortsatt stöd för finansiering, främst till små och medelstora företag.
Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det alltjämt behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en fortsatt konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt och att de minskar sårbarheten. Strukturreformer i euroområdets medlemsländer måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktiviteten och tillväxtpotentialen. De landspecifika rekommendationerna för 2019 ska vara vägledande. Vad gäller finanspolitiken ger en milt expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet stöd till den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt måste länder med hög statsskuld fortsätta att återställa finanspolitiska buffertar. Alla länder bör stärka sina insatser för att uppnå en mer tillväxtfrämjande sammansättning av de offentliga finanserna. Det är även fortsättningsvis viktigt att på ett transparent och konsekvent sätt implementera Europeiska unionens ramverk för finanspolitisk och ekonomisk styrning fullt ut i samtliga länder och på så vis stärka den ekonomiska motståndskraften i euroområdet. En förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion förblir en prioritet. ECB-rådet välkomnar de insatser som görs och uppmanar till fortsatt fokuserade och beslutsamma åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.
Vi är nu beredda att svara på era frågor
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.